tisdag 31 augusti 2010

Kärnmjölkspudding

Kokbok för hem och skola är inte så dum. Man lär sig alltid något nytt, t ex verkar dagens platta havregryn (ångpreparerade?) ha varit något av en nymodighet på den tiden boken trycktes. Fortfarande var gryn väldigt ofta krossade gryn som skulle blötläggas före tillagning.



Idag har jag lagat en liten trevlig efterrätt ur kokboken: Kärnmjölkspudding.

4 dl kärnmjölk
1,5 dl socker
10 sötmandlar
1/2 citron
5 blad gelatin
1,5 dl vispgrädde

Fast eftersom en påse gelatin motsvarar 6 blad, kärnmjölk säljs i halvliterförpackningar och just den proportionen är lämplig, så blev det enklare så. Och jag brydde mig inte om att ändra mängden på de andra ingredienserna, men det blev bra ändå.

Lägg gelatinet i kallt vatten och låt det svälla. Skålla och hacka mandeln. Riv av det gula på citronen och pressa ur saften. Smaksätt kärnmjölken med sockret, mandeln och citronen. Smält gelatinet på svag värme. Tillsätt kärnmjölken lite i taget till gelatinet och rör hela tiden så det inte bildas klumpar. Vispa grädden och blanda i den i kärnmjölken. Häll krämen i en glasskål och låt den stelna i kylskåp.

måndag 30 augusti 2010

En husmoders vedermödor

Det var nog lika bra att det inte fanns internet på 1800-talet, för vem skulle ha haft tid då? Nu har jag hittat en sida, som innehåller en bok med beskrivningar över precis allt arbete en husmoder skulle behärska Oumbärlig Rådgifvare för hvarje Hem av Fru Laura Grubb. Den beskriver allt från vardagliga vedermödor till baletikett. Alla dygnets timmar kan knappast ha räckt till att sköta ett hushåll på den tiden. När jag bara tänker på hur lång tid jag behöver för att få igång vedspisen i stugan...

Amerikansk majonnäs

På prinsessornas tid använde man inte begreppet "lätt" för alla rätter med lite mindre fett i. Annars är det här lättmajonnäs. Jag använde det igår i en pastasallad. Det är möjligt att det inte är rätt recept för majonnäs som ska klickas ut lite dekorativt, eftersom utseendet är annorlunda. Amerikansk majonnäs blir lätt transparent, men precis lika fluffig. Det går också att tillsätta lite vispad grädde före serveringen, men det har jag inte gjort.


Rör ihop:
1 ägg 
1,5 dl olja
salt
en aning kajenn eller vitpeppar
1/4 - 1/2 tsk bordssenap (dijon t ex)
1/2 msk vinäger

Alla ingredienserna ska ha samma temperatur. Annars får majonnäsen inte rätt konsistens. Det fungerade att göra som ovan, men annars ska man ju alltid tillsätta oljan droppvis som sista ingrediens.

Vispa ihop:
1,5 dl kallt vatten
2 msk majsena

Ställ kastrullen på medelvärme och vispa hela tiden. När blandningen tjocknar kan man minska värmen. Fortsätt vispa kraftigt en minut. Tillsätt den skedvis kokhet till äggblandningen under kraftig vispning. Såsen kan smaksättas som vanlig majonnäs.

torsdag 26 augusti 2010

Flera gamla kokböcker

Nu har jag kommit över några kokböcker till, som jag tänker presentera på riktigt så småningom. Den äldsta är definitivt Frejas handskrivna kokbok från början av förra seklet. Sedan kommer Kokbok för skola och hem från 1949, som inte alls är så dum, även om författarna visade motvilja mot egennamn i recepten. Biff à la Lindström heter således Biff med vegetabilier och Janssons frestelse kallas Gratinerad ansjovis. Till sist kommer en 50-talsupplaga av Mrs Beeton´s Simple Cookery, som har rekommenderade recept understrukna av Mrs Francis i Ramsgate, samt ett extra recept på smarriga scones som jag nog ska börja med. Grundtonen i den kokboken verkar vara: ta en köttbit eller lite inälvor och koka dem i 5 timmar så blir det nog bra. Men det finns en del intressanta recept, särskilt puddingar, så jag återkommer nog med ett eller annat recept från den boken.

Först ut i receptkavalkaden är Grahamsvälling från skolkokboken. Den var mycket god. Ärligt talat har jag aldrig kokat välling förut, för barnen fick gröt med sked när det var dags att trappa ner på amningen. Men den nu 17-årige grötfantasten blev förtjust även i detta recept, som nedan är lite modifierat. Jag nöjde mig med en halv sats.

Grahamsvälling

1/2 l vatten
1 dl grahamsmjöl
1 l mjölk
4 krm salt
1/2 msk socker
1/2 dl russin

Rör ut mjölet i vattnet och koka upp under omrörning. Tillsätt mjölk, salt och socker och låt koka 3 minuter. Blanda i russinen och låt dra under lock 15 minuter på avstängd platta (eller bredvid).

Sen var jag fortfarande i stämning för gammaldags mat, så det blev kokt potatis med bondsås med purjo och fläsk till middag.

lördag 24 juli 2010

Det är roligt att baka


... heter ett häfte från Marabou, som kanske inte är så antikt som Prinsessornas kokbok, men som jag nyligen har plockat fram. I många år har det legat utan beaktning i receptsamlingen, men det finns faktiskt ett och annat intressant där också.


T ex receptet på festmuffins. Fast 12 - 20 stycken blir det verkligen inte om man använder dagens muffinsplåtar, så jag har multiplicerat ingredienserna med 1,5 för att det ska bli lagom till en plåt (12 stycken):

3 ägg vispas med 1,5 dl socker. 75 g smör smälts. 3 msk skorpmjöl blandas med 1,5 tsk bakpulver. Detta rörs ner i äggsmeten tillsammans med 150 g mald mandel. Muffinsen gräddas i 200 grader ca 12 minuter. 

Hur det nu var hade jag fått för mig att glacera bakverken med amerikansk glasyr och då blev det 2 äggulor över. För att använda även dem, bestämde jag mig för att för en gång skull göra en vaniljkräm också. 

Vaniljkräm:
Blanda 2 äggulor, 2 dl kaffegrädde, 1 msk strösocker och 2 tsk potatismjöl i en kastrull och sjud under vispning tills krämen tjocknar (får inte koka). Blanda i 3 tsk vaniljsocker efteråt. Jag blandade också i lite flagad mandel, så var den påsen slut, och så blev det nästan franzipankräm.

Det visade sig vara bra att ha lite vaniljkräm, för den första satsen muffins ville inte höja sig, så då fyllde jag groparna med krämen. Sen var det bara att göra en sats till (beställ-ningsjobb till en kyrklig fest) och hoppas på att dessa muffins skulle lyckas. Vilket de gjorde.

Båda satserna dekorerade jag sedan med amerikansk glasyr: 2,5 dl socker och 0,5 dl vatten fick koka ca 5 minuter. 2 äggvitor vispades hårt och sedan hälldes sockervattnet i under fortsatt vispning. De kanderade körsbären blev pricken över i:et. I själva verket blev det visst cup-cakes, fast det ordet inte användes på 70-talet när Marabou delade ut sina häften i skolorna. Som det noggrant förklaras: Muffins är små bakverk, engelska tebröd. Och sådana traditionella produkter får naturligtvis också vara med på denna retroblogg.


fredag 23 juli 2010

Prinsessorna - ny blogg

Snart har den gamla bloggen varit i gång nästan ett år och jag tror att det finns en viss risk för upprepning, så jag tänker inte uppdatera den lika ofta i fortsättningen. Samtidigt har jag startat den här bloggen om traditionell husmanskost efter klassikern som modren överlämnade till mig med varm hand för ett tag sedan. Jag tycker att recepten där är fascinerande, men det finns också andra källor till gammaldags mat, som jag tänker använda mig av. I princip kommer den här bloggen bli en slags receptsamling, som kan hjälpa mig att återfinna åtminstone en kategori mat. Förhoppningsvis finns det även andra som kan ha glädje av den.

Klappgröt

[PC110004.jpg]



Prinsessornas kokbok årgång 1952 ignorerar tydligen detta klassiska recept. Jag hade ju kunnat koka en enkel mannagrynsgröt istället. Fast så enkelt var det visst inte att koka mannagryn förr. Den rekommenderade koktiden är 1,5 - 2 timmar eller helst 3 timmar i värmeskåp efter 10 minuter på spis. Trots flitigt letande på internet har jag inte hittat något uttryckligt svar på varför koktiden förr var så lång. Troligen beror den förkortade koktiden på att mannagryn numera är förkokta (ångkokta), precis som andra gryn. På 50-talet var säkert mannagryn gjorda av vete, precis som nu. Däremot rörde det sig på Linnés tid om frön från mannagräset, koktid okänd.

Klappgröt är en riktigt fin efterrätt. Koka 1 dl mannagryn i 5 dl vatten. Tillsätt 1,5 dl koncentrerad lingondricka eller 2 dl lingonsylt och låt gröten få ett uppkok. Häll över i en bunke av rostfritt stål, som leder ut värmen bättre än plast, och vispa ända tills gröten är kall. Den blir så småningom alldeles vit och pösig av luften. Serveras med en klick lingonsylt och ev. med mjölk. Klappgröten behåller sin fina konsistens flera dagar i kylskåp.