Mannerströms Jansson, Ekengrens ostkräm, samt syltburkar

 

På YouTube kan man se hur Leif Mannerström gör Jansson. Han lättsteker bl a löken för att den ska förlora fuktighet och blandar tomatpuré och kaviar i grädden. Men att lägga ansjovisfiléer ovanpå i ett dekorativt mönster är ingen bra idé, för de tenderar till att brännas vid.

Nu har jag varit nördig igen och testat ett recept av Stefan Ekengren, nämligen ostkräm, som han serverar uppvärmd med kantareller och bröd. Orsaken till att jag genast slängde mig på receptet, är att det rör sig om kryddost. Här finns det ju ingen kryddost att köpa (utom över internet, men de fräcka expediterna som packar matkassarna på ICA i Malmö till leverantören brukar passa på att bli av med varor med rätt så dåligt datum, vilket inte är så kul till de priserna man får betala). Alltså, hur kan man få kryddostsmaken. Jag har redan försökt med att göra pottkäs smaksatt med spiskummin och nejlikor, men gillade inte konsistensen på den rivna osten i sammanhanget. Här smälter man dock osten:

100 g riven ost (Ekengren tar förstås färdig kryddost, jag testade med emmentaler och ett par mortlade nejlikor, samt tyvärr redan mald spiskummin, som förstås ger en tråkig färg)

1 ägg

rivet skal av 1/2 citron eller något mindre

1 tsk (champagne)vinäger

1 dl kokande grädde

(raps)olja 

Så här gjorde jag: Blandade ost, ägg, citron och vinäger och hällde över grädden medan jag mixade. Då osten visst var väldigt kall, så blev det inte direkt någon emulsion, så jag värmde upp allt försiktigt på spisen tills krämen tjocknade (rörde hela tiden!). Sen hällde jag i olja droppvis medan jag mixade tills det kändes bra. 

Vi testade ostkrämen kall på knäckebröd efter Jansson och den var bra. Man får väl testa sig fram till hur mycket nejlikor och spiskummin man vill ha i (ifall man inte har tillgång till färdig kryddost alltså). Citronskalen tror jag att man skulle kunna minska ner på. Ska kanske köpa några kantareller och göra en svampmacka med försiktigt uppvärmd ostkräm i morgon. Eller idag.

Sen har jag även börjat syltsäsongen med aronia och äpplen. Vinbären och krusbären ligger tills vidare i frysen.

Aronia gjorde jag sylt på förra året också, men jag gillade inte helt och hållet smaken, den kändes sträv som fläderbär ungefär, så i år blandade jag även i äpplen och en förpackning hackade tomater. Det blev bra!

Idag har jag kokat karamelläpplesylt. Äppleträden har börjat komma igång nu, så det blir en del att tillvarata. Konstigt nog ville de inte lossa när jag var där och plockade, men en timme senare när jag hade skurit alla äpplena smått,smått, så låg det en massa fallfrukt där igen. Typiskt.

1,4 kg äpplen, skurna så smått som möjligt och blandade med saften av 1/2 citron, fick stå med 850 g socker en timme medan jag karamelliserade 250 g socker till och löste upp karamellen med 2,5 dl kokande vatten. Sen fick äpplena ett uppkok med karamellen och stå över natt. Idag kokade jag alltihop tills konsistensen blev bra (geléprov).