Strudel är alltid trevlig, och det blir bättre för varje gång man övar på degen. Jag kör alltid på det här receptet:
300 g mjöl (gärna strudelmjöl, men det går bra med vanligt vetemjöl också)
1 krm salt
125 g ganska hett vatten
2 msk olja
1 ägg
Vispa ihop ägg och olja och häll vattnet i. Blanda med mjölet och arbeta ihop degen och knåda den väl, ca 10 minuter. Lägg den (i det här fallet delad i två bitar) på en oljad tallrik med en uppvärmd skål över. Låt den vila en halvtimme. Kavla ut den på en mjölad duk och dra den sedan (utan smycken och naglar), helst över knytnävarna, så tunn som möjlig. Helst ska man kunna läsa tidningen genom degen! Hela degen ska i varje fall att gå att dra ut till en kvadratmeter. Den penslas sedan med smält smör och fylls på lämpligt sätt.
För det här receptet måste man börja med fyllningen dagen innan. Koka upp en halv liter rödvin med två kanelstänger, 2 stjärnanis, 2 nejlikor och 1 tsk (szechuan-)pepparkorn, skal av en halv apelsin (eller litet pomeransskal) och litet apelsinjuice (lämpligen i en tesil, kom jag på när det var för sent). Tillsätt 36 katrinplommon utan kärnor (jag hade bara 18 och drygade ut med torkade äpplechips). Låt stå i rumstemperatur ett dygn. Sila av. Mixa sedan frukten utan kryddor.
Salt och peppra filén och stek den vackert. Ta upp den och låt den svalna tillräckligt. Kladda in den med ett tjockt lager fruktmos (spara litet till såsen). Strö flingsalt och rostade hackade mandlar (pinjekärnor) över den utkavlade och utdragna strudeldegen (en halv sats!). Lägg fläskfilén en bit från nedre kanten och rulla upp den. Pensla strudeln med smält smör och grädda den i 200°. Jag tycker att 25 minuter är lagom, men i receptet stod det 12 - 15 minuter och högst 60° innertemperatur. Till detta år vi en sallad. I receptet föreslås potatisgratäng och kokta grönsaker, men det låter litet väl mastigt.
Såsen höll jag på att glömma nu. Det står att rödvinet ska reduceras till max och blandas med resten av fruktmoset och mixas. Men jag hade i litet fond, litet steksky och reducerade inte så mycket. Jag redde dock av den med maizena. Själv tycker jag att det kunde vara mer fond och mindre vin, för det blev litet surt, men det tyckte inte de andra. De var nöjda så.
Av den andra hälften deg förberedde jag en söt strudel, som hamnade ogräddad i frysen. Degen är penslad med smör, beströdd med ströbröd och sen har jag brett en vallmofrösmet över (färdigprodukt, som jag råkade impulsköpa före jul) och lagt konserverad kvitten över. Det blir säkert gott. Man kan fylla strudlar med i princip vad som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar