Jag ser att det inte blir så väldigt mycket matlagning ur Prinsessornas kokbok. Som namnet antyder innehåller den en hel del lyxiga recept som en hummer hit och en krokanttårta dit, d v s inte bara lyxiga när det gäller ingredienser, utan också mycket arbetsintensiva. Samtidigt är inte alla recept speciellt spännande när det gäller kryddning, men jag ska nog återkomma till ett eller annat borgerligt recept så småningom. Just nu har det blivit en hel del bläddring i skolkokboken, som verkligen är vardagspraktisk, även om jag absolut inte följer de rekommenderade matsedlarna. Men det är intressant att se att det inte är tal om filmjölk till frukost och att middagarna är mycket långt från "vad äter ni barnfamiljer till middag"-trådarna på internetforumet Familjeliv.
Höstmatsedel för en torsdag:
Frukost:
Bröd, smör, ost, leverpastej
Havregrynsgröt, bärmos
Mjölk - rå kålrot
Lunch eller kvällsmål:
Bröd, smör, äpplemos
Stekt kall fisk i marinad, potatis, grönsallad
Mjölk, (nyponte)
Middag:
Tomatsoppa, hårda ostsmörgåsar
Mannagrynstårta med kokt frukt, grädde
torsdag 7 oktober 2010
onsdag 6 oktober 2010
Höstmatsedel för en onsdag
Ur skolkokboken:
Frukost:
Bröd, smör ost, tomat
Grahamsvälling med russin
Äpple
Lunch eller kvällsmål:
Bröd, smör, mesost, äpplemos
Salt sill i salladsås, potatis
Mjölk, (nyponte)
Middag:
Kokt oxbringa, rotmos
Nyponkräm, (färska bär), mjölk
Frukost:
Bröd, smör ost, tomat
Grahamsvälling med russin
Äpple
Lunch eller kvällsmål:
Bröd, smör, mesost, äpplemos
Salt sill i salladsås, potatis
Mjölk, (nyponte)
Middag:
Kokt oxbringa, rotmos
Nyponkräm, (färska bär), mjölk
tisdag 5 oktober 2010
Äpplesoppa
Alla de här gamla kokböckerna presenterar mängder av olika soppor och välling, som inte är särskilt komplicerade att göra. Framför allt är de väldigt goda och dessutom prisvärda. Jag lät mig inspireras av Äpplesoppa med risgryn (Skolkokboken), men fuskade till det med en skål färdigkokt ris (inte grötris) från gårdagen och med färska äpplen (3 st), samt kanelstänger som redan hade kokat med i flädersaften. Här är det ursprungliga receptet:
1, 5 l vatten
1 dl risgryn (knappt)
1 hg torkade äpplen
1 bit kanel, 1 dl socker
Skölj äpplena och lägg dem vatten dagen före tillagningen. Skölj grynen. Sätt på vattnet, grynen, kanelen, äpplena och sockret och låt det hela koka, tills grynen och äpplena är mjuka (omkr. 20 min). Avsmaka.
1, 5 l vatten
1 dl risgryn (knappt)
1 hg torkade äpplen
1 bit kanel, 1 dl socker
Skölj äpplena och lägg dem vatten dagen före tillagningen. Skölj grynen. Sätt på vattnet, grynen, kanelen, äpplena och sockret och låt det hela koka, tills grynen och äpplena är mjuka (omkr. 20 min). Avsmaka.
måndag 4 oktober 2010
Afternoon Tea Scones
Det är inte Mrs Beeton´s recept, fast det är inklistrat i den kokboken; utan receptet är handskrivet av Mrs Margaret Frances i Ramsgate, som gav min pappa kokboken i slutet på 50-talet när han bodde hos henne ett tag för att förbättra sina kunskaper i engelska. Tyvärr har han nog aldrig bakat de här sconesen, vilket helt klart var en miss, för de är otroligt goda och överhuvudtaget inte jämförbara med tråksconesen i Vår Kokbok.
Eftersom jag inte är så inne på ounces och sånt, så fick jag översätta receptet.
Blanda 6 dl mjöl med 2 tsk bakpulver och lite salt och rör i 56 g flott och 56 g smör (Mrs Frances skrev margarin, men jag använder alltid smör). Tillsätt 1 dl russin och 0,6 dl socker. Vispa upp ett ägg och blanda med de övriga ingredienserna. Tillsätt lagom mycket mjölk för att konsistensen ska bli bra. Kavla ut en tjock platta och ta ut scones med runt mått och grädda 20 minuter i ugn. Ugnstemperatur 175 - 200 grader.
Eftersom jag inte är så inne på ounces och sånt, så fick jag översätta receptet.
Blanda 6 dl mjöl med 2 tsk bakpulver och lite salt och rör i 56 g flott och 56 g smör (Mrs Frances skrev margarin, men jag använder alltid smör). Tillsätt 1 dl russin och 0,6 dl socker. Vispa upp ett ägg och blanda med de övriga ingredienserna. Tillsätt lagom mycket mjölk för att konsistensen ska bli bra. Kavla ut en tjock platta och ta ut scones med runt mått och grädda 20 minuter i ugn. Ugnstemperatur 175 - 200 grader.
torsdag 30 september 2010
Budgetering för svenska ungdomar anno 1949
I hemkunskapsbokens kapitel om ekonomi ges exempel på budgetering för ensamstående personer, nämligen springbud (1.800 kr. inkomst per år) och affärsbiträde eller kontorist (3.600 kr. inkomst per år).
Månadsbruttoinkomsten blir då 150, resp. 300 kr per år. Springbudet betalar 8 kr källskatt, drygt 3 kr för sjukkassa (sjukpenning 1, 50 kr per dag) och olycksfallsförsäkring, sparar 5 kr, betalar 75 kr hemma för kost och logi, använder 25 kr för kläder och skor, 7 kr för hygien och hälsovård, 10 kr för tidningar, böcker och kursavgift (tydligen förväntas springbudet bilda sig på fritiden för att någon gång få ett bättre arbete), nöjen och och njutningsmedel 6 kr, semester och resor 5 kr, samt nästan 6 kr för övrigt.
Affärsbiträdet betalar 35 kr i källskatt, försäkrar sig för nästan 10 kr (även livförsäkring och hemförsäkring, vilket springbudet inte har råd med) och kan då räkna med 2, 50 kr sjukpenning per dag. Hon eller han sparar 25 kr och betalar 145 kr hemma (vilket tyder på att springbudet inte betalar den fulla kostnaden för kost och logi till föräldrarna), använder hela 35 kr för hygien och hälsovård, 10 kr för böcker, tidningar och kursavgifter, 7 kr för nöjen och njutningsmedel, 15 kr för semester och resor och har över 10 kr kvar för diverse.
Det finns flera intressanta punkter här. Dels förväntades inte en (ung?) ensamstående person behöva en egen lägenhet, utan betalade ca hälften av bruttolönen till föräldrarna för kost och logi; dels skulle denna person av en förhållandevis låg lön betala kvällskurser; dels fanns det på den tiden ingen sjukförsäkring som alla hade tillgång till, även utan att betala; dels fick kategorierna nöjen och semester en mycket liten plats i ungdomarnas budget.
På sidan innan finns ett exempel på budgetering och där kan man se att en liter mjölk kostade 39 öre på den tiden och lagning av skor hela 9:50, vilket innebär en stor del av springbudets månadsbudget för kläder och skor. Författarna avråder från avbetalning. Nu är det inte tal om platt-TV eller liknande, utan "Det är inte heller roligt att betala av på t. ex. ett klädesplagg, sedan det kanske börjar bli utslitet."
Månadsbruttoinkomsten blir då 150, resp. 300 kr per år. Springbudet betalar 8 kr källskatt, drygt 3 kr för sjukkassa (sjukpenning 1, 50 kr per dag) och olycksfallsförsäkring, sparar 5 kr, betalar 75 kr hemma för kost och logi, använder 25 kr för kläder och skor, 7 kr för hygien och hälsovård, 10 kr för tidningar, böcker och kursavgift (tydligen förväntas springbudet bilda sig på fritiden för att någon gång få ett bättre arbete), nöjen och och njutningsmedel 6 kr, semester och resor 5 kr, samt nästan 6 kr för övrigt.
Affärsbiträdet betalar 35 kr i källskatt, försäkrar sig för nästan 10 kr (även livförsäkring och hemförsäkring, vilket springbudet inte har råd med) och kan då räkna med 2, 50 kr sjukpenning per dag. Hon eller han sparar 25 kr och betalar 145 kr hemma (vilket tyder på att springbudet inte betalar den fulla kostnaden för kost och logi till föräldrarna), använder hela 35 kr för hygien och hälsovård, 10 kr för böcker, tidningar och kursavgifter, 7 kr för nöjen och njutningsmedel, 15 kr för semester och resor och har över 10 kr kvar för diverse.
Det finns flera intressanta punkter här. Dels förväntades inte en (ung?) ensamstående person behöva en egen lägenhet, utan betalade ca hälften av bruttolönen till föräldrarna för kost och logi; dels skulle denna person av en förhållandevis låg lön betala kvällskurser; dels fanns det på den tiden ingen sjukförsäkring som alla hade tillgång till, även utan att betala; dels fick kategorierna nöjen och semester en mycket liten plats i ungdomarnas budget.
På sidan innan finns ett exempel på budgetering och där kan man se att en liter mjölk kostade 39 öre på den tiden och lagning av skor hela 9:50, vilket innebär en stor del av springbudets månadsbudget för kläder och skor. Författarna avråder från avbetalning. Nu är det inte tal om platt-TV eller liknande, utan "Det är inte heller roligt att betala av på t. ex. ett klädesplagg, sedan det kanske börjar bli utslitet."
tisdag 28 september 2010
Höstmatsedel för en tisdag
Skolans hushållsbok föreslår följande för en hösttisdag år 1949:
Frukost:
Bröd, smör, ost
Rågmjölsgröt, honung
Mjölk - plommon
Lunch eller kvällsmål:
Bröd, smör, leverpastej, inlagda rödbetor
Kokta blandade grönsaker, svampsås
Mjölk, (nyponte)
Middag:
Ugnstekt fylld fisk, potatis
Kärnmjölkssoppa
Frukost:
Bröd, smör, ost
Rågmjölsgröt, honung
Mjölk - plommon
Lunch eller kvällsmål:
Bröd, smör, leverpastej, inlagda rödbetor
Kokta blandade grönsaker, svampsås
Mjölk, (nyponte)
Middag:
Ugnstekt fylld fisk, potatis
Kärnmjölkssoppa
måndag 27 september 2010
Havresoppa
Jag sätter etiketten frukost, men jag tror det snarare blir kvällsmat. Det här receptet kommer från Prinsessornas Kokbok.
1,5 dl ångpreparerade havregryn
2 l vatten, salt
2,5 dl tjock grädde eller mjölk
(10 st. sötmandlar)
12 fina katrinplommon
Skölj katrinplommonen. De får ligga i blöt i lite kallt vatten några timmar och kokas mjuka på svag eld.
Grynen kokas mjuka i vatten och passeras. Soppan hälls tillbaka i den ursköljda kastrullen och späds med vattnet som plommonen kokat i. Den smaksätts försiktigt med socker och salt. Grädden slås till hårt skum i soppskålen. Den kokande soppan hälls över under vispning. Den skållade och skurna eller malda mandeln samt plommonen läggs i. Soppan serveras medan den är skummande och varm.
Anm.: Grädden kan uteslutas, soppan späds då med lite mjölk. Plommonen kan utbytas mot 1 dl russin.
1,5 dl ångpreparerade havregryn
2 l vatten, salt
2,5 dl tjock grädde eller mjölk
(10 st. sötmandlar)
12 fina katrinplommon
Skölj katrinplommonen. De får ligga i blöt i lite kallt vatten några timmar och kokas mjuka på svag eld.
Grynen kokas mjuka i vatten och passeras. Soppan hälls tillbaka i den ursköljda kastrullen och späds med vattnet som plommonen kokat i. Den smaksätts försiktigt med socker och salt. Grädden slås till hårt skum i soppskålen. Den kokande soppan hälls över under vispning. Den skållade och skurna eller malda mandeln samt plommonen läggs i. Soppan serveras medan den är skummande och varm.
Anm.: Grädden kan uteslutas, soppan späds då med lite mjölk. Plommonen kan utbytas mot 1 dl russin.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

