Lammstrudel med savoykål

 

Det här ska då föreställa ett stjärnkocksrecept (tyskt 80-tal), men för hemmabruk är det helt okej.

Savoykålshuvud

Lök

Vitlök

Smör

drygt 1 dl buljong

persilja

smördeg

350 - 500 g lammköttfärs (här: grovt hackat lammkött), men i princip kan man ta vilken färs som helst

2 ägg (hade dock bara 1 äggvita och det var väl okej)

Timjan, oregano, salt, peppar

1 äggula till pensling

Ta bort minst 4 fina stora blad av kålhuvudet, skär bort det av de grova nerverna som sticker upp, samt en bit nederst. Förväll i saltat vatten och lägg i iskallt vatten för färgens skull, ta upp, låt droppa av och torka torrt.

Fräs lök och vitlök i smör, tillsätt hackad kål och häll på buljong. En del av detta tar man bort och lagar färdigt senare som grönsak till strudeln. Låt den färdigkokta kålen svalna. Blanda köttfärs med kryddor och därefter med kål och ägg. 

Om smördegen är tjock kan man kavla ut den litet. Lägg på kålblad och fyllningen, rulla upp och pensla med äggula plus litet mjölk eller vatten. Grädda ca 40 minuter i 200° och sänk temperaturen vid behov. Lägg upp strudeln på ett galler ifall det rinner ut för mycket vätska under. Servera med extra kål. Jag fixade även en sås på litet fond och rödvin, samt redde den.

Tyska bakrecept, nyligen upplagda

 Det här är de senaste upplagda recepten på Min tyska kokbok.

Seelen från Schwaben. Sidan är bara överarbetad, men det här receptet är nytt.

Bullar från Bremen. Kanelbullar närmare bestämt, fast annorlunda än svenska

Sockerbullar från den tyska kusten.

Grundrecept för strudel.

Strudel med lunga, svamp, spenat och tomat

Som jag även skriver i Min tyska kokbok, så har lunga konsistens som svamp och inte så stark smak av inälvor, så det går att dölja ganska väl vad som är i den här strudeln. Den blev väldigt god faktiskt.

Svarta-vinbärsstrudel

Recept på bloggen Min tyska kokbok.

Pizzastrudel

För recept, se min andra blogg!

Grisfot på annat sätt

Det var ju så att jag redan hade kokat grisfötter, och mottagandet var blandat. Så då tänkte jag testa något helt annorlunda på de sista grisfötterna. Inspirationen tog jag från boken Svinaktigt gott.

Först började jag med Gerd Klötzkes senapsöverbakade grisfötter.

För 6 grisfötter
2 l vatten
1/2 l ättiksprit 12%
1,5 dl socker
20 enbär
20 vitpepprkorn
10 hela nejlikor
5 lagerblad
3 klyftor vitlök i skivor
1 msk salt

Koka ihop lagen och koka grisfötterna i den. Eftersom jag utgick från kokta grisfötter, så kokade jag dem bara 15 minuter i lagen och lät dem svalna i den. Dock gelerade sig även den här lagen - fast den bara var kokt så kort tid, så efteråt blev det litet slaskigt att pilla bort ben och brosk. Gerd Klötzke serverar den utlagd i en sträng och griljerad med en emulsion av grov fransk senap, örter och olja, med ugnsbakad schalottenlök och med potatissallad.

Men jag tänkte gömma grisfötterna. En sida före det här receptet finns ett förslag av Magnus Ek på rökta grisfötter i vårrullar med sötsur katrinplommonsås. Att röka grisfötterna var inte aktuellt eftersom de redan var kokta och jag var redan såld på senapssåsen. Dessutom insåg jag att jag inte hade lust att fritera några vårrullar, men det var ju det med att gömma grisfötterna.

Så det blev strudel. Degen blev otroligt tunn, inte alls som när jag började öva på strudeldeg för några år sedan. Stolt!

Hur som helst blandade jag de hackade grisfötterna med grov fransk senap och mejram och timjan. Emulsionen skulle bara bli förstörd i ugnen och strängt taget är grisfötter tillräckligt feta utan olja. Jag delade strudeldegen på mitten, penslade med smör och strödde över ströbröd, samt lade en hackad, senapskryddad grisfot på varje del, vek in 2 cm på sidorna och längst ner och rullade upp båda strudlarna samtidigt, penslade och gräddade i ugn i 200° kanske 30 minuter eller så.

Jag som är allätare tyckte att det var en helt okej och i alla fall intressant rätt, men det var ju andra som hade andra åsikter. Grisfötter polariserar, tänk på det!

Surkålsstrudel

Surkålsstrudeln syns mellan brödet i röd servett och rädisorna. Jämfört med aprikosstrudeln som jag rullade och gräddade färsk till oss själva, så var jag inte helt nöjd med surkålsstrudeln som jag hade rullat en dag före gräddningen, men den fick faktiskt mycket beröm på buffén. Alltså samma strudeldeg som vanligt. Fyllning:

Skölj av surkålen och låt den koka med paprikapulver, kummin, bacontärningar (de kan också stekas eventuellt med löktärningar innan surkålen hamnar ovanpå), lagerblad, mejram och två rårivna potatisar, som binder fuktigheten, för man kan inte ha något blask på degen. Surkålen ska alltså vara avdroppad innan den hamnar på degen. Degen penslas med smör och så strör man över (ev. rostat) ströbröd, lägger fyllningen på de nedersta 2/3 av strudeldegen, rullar ihop, penslar med smör och stoppar in i ugnen, tills strudeln får fin färg.

Jag har gjort den här strudeln förr, men den verkar inte ha hamnat på bloggen.

Aprikosstrudel

Gör en strudeldeg på 300 g mjöl, en gnutta salt, 1 ägg, 1 msk olja och 125 ml vatten enligt mina andra strudelrecept. Pensla med smör. Strö över helst rostat ströbröd. Strö över socker och kanel. Lägg aprikoser utan kärnor, delade i fjärdedelar över ca 2/3 av ytan nerifrån sett. Lämna 2 cm av kanterna fria. Strö över rostad flagad mandel. Rulla ihop strudeln (se mina andra strudelrecept). Lägg över på en plåt på bakplåtspapper. Pensla med smör (även under gräddningen) och grädda ca 35- 40 minuter i 200°.

 

På den här bilden råkade strudlarna få för mycket färg när de värmdes upp igen - det var sockret som karamelliserades, men de var goda ändå. Serveras t ex med vaniljsås.

 

Min variant på österrikisk strudel

 

I juli ska jag bjuda bayrare på österrikiska specialiteter, vilket kan vara nog så förmätet. Hur som helst lagade jag några teststrudlar idag. De två närmaste fick fyllning över hela ytan och de två bortre på ca hälften. De yttre penslade jag med smör och de två mindre med ägg. Med ägg glänser de mera och med smör blir de frasigare. Med 100% fyllning riskerar de nästan att spricka och med 50% är det något för mycket deg. Utseendemässigt röstade gubben min på den minst fyllda penslad med smör och smakmässigt på någon av de mest fyllda. Så det blir nog 2/3-fyllning samt pensling med smör nästa gång.

 

Ovan den mest fyllda med äggpensling. Receptet för alla strudlarna:

500 g köttfärs

500 g hackad lök

250 g surkål

2 pressade vitlöksklyftor

1 hackad röd paprika

en slatt Zigeunersauce färdigköpt (för grillat - med paprikasmak)

paprikapulver, kummin, salt, peppar

Stek köttfärs. Lägg i den i omgångar i en stor stekpanna. Ta upp den och stek löken på samma sätt. Den ska vara guldgul och ha hunnit gosa till sig. Tillsätt även paprikan och vitlöken. Blanda sedan ner köttfärsen igen och krydda på. Tillsätt sedan urkramad surkål efter smak (szegediner kallas gulasch och annat som man blandar med surkål). I princip har jag haft samma ingredienser i som i gulasch. Förutom öl då. Låt svalna.

Deg:

300 g mjöl

litet salt

125 g ganska hett vatten

1 uppvispat ägg

2 msk olja

Blanda ner vattnet i ägg och olja och häll detta över mjölet och saltet. Gör en deg. Arbeta den ordentligt, gärna 10 minuter. Strudelexperter bankar gärna degen i bakbordet. Dela den i fyra delar och lägg klumparna på ett oljat fat med en varm skål över (jag brukar hälla resten av det heta vattnet i degskålen för att värma upp den och låter den sedan droppa av). Låt degen vila en halvtimme.

Strö mjöl över en handduk. Det blir faktiskt mera lätthanterligt när man delar upp degen, för att inte tala om att man slipper böja strudeln för att få in den i ugnen. Kavla ut den så tunt det går på handduken och dra sedan ut den över knogarna. Jag brukar även dra i kanterna med fingrarna när den ligger ner. Gör detta utan klocka och ringar och håll koll på naglarna. Degen ska helst inte spricka, även om den ska vara lövtunn så att man kan läsa en tidning genom den. Men om den går sönder på något ställe är det inte hela världen. Man får laga det med en bit från kanten. För de något tjockare kanterna skär man bort. Pensla den lövtunna degen med smält smör. Strö över ströbröd. Fördela fyllningen över. Rulla ihop strudeln med hjälp av handduken. Lägg den på en plåt på bakplåtspapper och pensla den med ägg eller smält smör. Gör de övriga tre strudlarna på samma sätt och lägg dem bredvid. Grädda i 180°. Det fick räcka med 30 minuter, eftersom innehållet redan var genomstekt.

 

 

Här är det den strudeln som hade minst fyllning och var penslad med smör (mest av bottenskrapet, dvs det mjölkiga).

Jodå, det ska nog gå att lura i folk att mitt nyskapade recept är traditionellt österrikiskt. Det skiljer sig nog inte så jättemycket från diverse andra varianter. Så det ska jag laga till buffén i sommar (troligen som enda varma rätt p g a dåligt utrustat kök).

Köttstrudel på husmoderns vis

Det här ska ju då vara en vardagsrätt från Österrike. Strudeldegen är den vanliga, och återigen delade jag den på två. Den är faktiskt lättare att hantera då och även lättare att dra ut tunnare, samt att få plats på plåten för. Men jag funderar faktiskt på om inte tre mindre strudlar skulle vara ännu mera praktiskt. Jag går ju och tänker på vad jag ska fixa för mat till nästa gubbens nästa Wienerliederkonsert. De här strudlarna tror jag att det skulle gå att rulla i förväg, frysa in (jag har en i frysen nu, så vi får se hur det går) och sen lägga allihop på en plåt och grädda i kyrkans ugn (ska kolla om den fungerar), så blir det något varmt på buffén också.

500 g blandad köttfärs
1 hackad lök
2 ägg
2 - 3 msk ströbröd
1 tsk torkad mejram
1 tsk dito timjan
1 tsk salt, 1 krm peppar, hackad persilja
Överkurs: hackad röd paprika, 2 pressade vitlöksklyftor, 1/2 tsk vanligt paprikapulver, 1 krm starkt paprikapulver (vilket inte var för starkt)
Andra möjligheter är extra surkål och champinjoner.

Blanda allt.

Fördela hälften av fyllningen på halva degen (utkavlad och utdragen på vanligt sätt), eller rättare sagt på nedre delen av den (lämna kanterna fria). Sen penslade jag den nakna delen av strudeln med olja, fast det inte stod, vek in kanterna och rullade ihop. Blanda 1 äggula med 1 tsk olja och pensla strudeln, grädda 40 minuter i 200° (flytta ner strudeln om den blir för mörk).

Serveras med sallad.

Bra recept, men man kan krydda ännu bättre.

Fläskfiléstrudel med plommonfärs och glöggig sås och vallmofrö-kvittenstrudel

 

Strudel är alltid trevlig, och det blir bättre för varje gång man övar på degen. Jag kör alltid på det här receptet:

300 g mjöl (gärna strudelmjöl, men det går bra med vanligt vetemjöl också)

1 krm salt

125 g ganska hett vatten

2 msk olja

1 ägg

Vispa ihop ägg och olja och häll vattnet i. Blanda med mjölet och arbeta ihop degen och knåda den väl, ca 10 minuter. Lägg den (i det här fallet delad i två bitar) på en oljad tallrik med en uppvärmd skål över. Låt den vila en halvtimme. Kavla ut den på en mjölad duk och dra den sedan (utan smycken och naglar), helst över knytnävarna, så tunn som möjlig. Helst ska man kunna läsa tidningen genom degen! Hela degen ska i varje fall att gå att dra ut till en kvadratmeter. Den penslas sedan med smält smör och fylls på lämpligt sätt.

 

För det här receptet måste man börja med fyllningen dagen innan. Koka upp en halv liter rödvin med två kanelstänger, 2 stjärnanis, 2 nejlikor och 1 tsk (szechuan-)pepparkorn, skal av en halv apelsin (eller litet pomeransskal) och litet apelsinjuice (lämpligen i en tesil, kom jag på när det var för sent). Tillsätt 36 katrinplommon utan kärnor (jag hade bara 18 och drygade ut med torkade äpplechips). Låt stå i rumstemperatur ett dygn. Sila av. Mixa sedan frukten utan kryddor.

Salt och peppra filén och stek den vackert. Ta upp den och låt den svalna tillräckligt. Kladda in den med ett tjockt lager fruktmos (spara litet till såsen). Strö flingsalt och rostade hackade mandlar (pinjekärnor) över den utkavlade och utdragna strudeldegen (en halv sats!). Lägg fläskfilén en bit från nedre kanten och rulla upp den. Pensla strudeln med smält smör och grädda den i 200°. Jag tycker att 25 minuter är lagom, men i receptet stod det 12 - 15 minuter och högst 60° innertemperatur. Till detta år vi en sallad. I receptet föreslås potatisgratäng och kokta grönsaker, men det låter litet väl mastigt.

Såsen höll jag på att glömma nu. Det står att rödvinet ska reduceras till max och blandas med resten av fruktmoset och mixas. Men jag hade i litet fond, litet steksky och reducerade inte så mycket. Jag redde dock av den med maizena. Själv tycker jag att det kunde vara mer fond och mindre vin, för det blev litet surt, men det tyckte inte de andra. De var nöjda så.

 

Av den andra hälften deg förberedde jag en söt strudel, som hamnade ogräddad i frysen. Degen är penslad med smör, beströdd med ströbröd och sen har jag brett en vallmofrösmet över (färdigprodukt, som jag råkade impulsköpa före jul) och lagt konserverad kvitten över. Det blir säkert gott. Man kan fylla strudlar med i princip vad som helst.

Listig pajdeg, apfelstrudel och nördig rättiksförrätt

 

Det här receptet på apfelstrudel är bäst. Jag ville dock testa receptet i kocklärlingarnas kokbok, som inte skiljer så där väldigt mycket. I princip handlar det om att man brer ut 200 g crème fraîche på äpplena innan man rullar ihop. Men det tycker jag att man kan skippa. Degen blev otroligt tunn den här gången, vilket kanske beror på att den fick vila längre än vanligt före utkavling/utdragning, eftersom jag hade stress med något annat på spisen, vad det nu var.

Sen hittade jag ett pajdegsrecept i en gammal kokbok, som kallas Bostonpaj och får en massa beröm där, så jag bestämde mig för att testa det. Förutom att smörsmaken inte finns, så är det faktiskt ganska praktiskt.

4 dl mjöl

1/2 dl mjölk

1 dl olja

1/2 tsk salt

Det blir en relativt lös deg som kavlas ut mellan smörgåspapper och vänds över formen, som inte måste fettas. Om den går sönder är det bara att trycka till och fixa litet. Den måste inte stå kallt före gräddning, i alla fall står det inget om det, men jag ställde in den ett tag i kylen ändå, p g a att något annat var i ugnen. Jag naggade den, men vet inte om det behövs. Sedan förgräddas pajskalet på mycket hög värme 250 - 275°. Det tog ca 7 minuter. Pajskalet blir litet segare än vanlig pajdeg, vilket gör att den är lättare att skära upp snyggt. Det ska också vara bra att lägga på utsidan av upp och nervända små formar och grädda ifall man vill ha små fina fristående pajskal, men jag har inte testat det.

 

Jag måste ju medge att jag har mina nördiga sidor, när det gäller recept, men så nördig som Stefan Ekengren, av vilken jag har snott receptet och ändrat på det, är jag säkert inte. Han har skapat en helvit förrätt på rättika och ostron och pepparrotskräm, men mina invändningar är:

Ostron (som är dyra och jobbiga att öppna) har inte stark smak och kan säkert inte hävda sig mot yoghurt och de andra tidigare nämnda ingredienserna.

Samma smak gäller vodka.

Förresten är helvitt litet tråkigt.

Så jag hyvlade rättika och stoppade i frysen. När jag behövde den var den helt djupfryst, så jag ställde skålen i en större skål med kallt vatten, vilket var en bra idé. Vet inte varför den ska vara fryst eller iskall i o f s. 

Sen blandade jag yoghurt med en skiva hackad rökt lax och körde i mixern och klickade ut.

Jag orkade inte riktigt göra egen kvarg, så jag tog färdigköpt och blandade med pepparrot och klickade ut.

Fast först av allt fick jag förstås göra snapsgelé, som enligt Stefan Ekengren innehåller vodka, ättika och socker, men hur han får in gelering där, vet jag inte. Min variant:

70 ml vätska (lagom för ett blad gelatin), varav 50 ml flädersnaps och resten kvittenvin. 1/2 tsk socker och 1 msk äpplevinäger. Värms upp med ett blad blötlagd gelatin, blandas och kyls. Före serveringen hackade jag alltihop och serverade allt med rökt lax. Det såg rätt så annorlunda ut, jämfört med Stefan Ekengrens variant, och smakade säkert annorlunda.  Ja, kul grej, liksom. Men inget jag skulle vilja betala lyxrestaurangspris för. Inte ens med ostron.

Vårrullar / strudel med fläsklägg

 

Vad gör man med överblivet kött från fläsklägg? Först hade jag funderat på något pyttipannaaktigt, men sen fick jag syn på en meny från en tysk restaurang / vinodling i Sydafrika. Till förrätt kan man där få fläskläggsvårrullar med surkål och äpplemos, samt sky. Och rosévin. Jag hade tänkt ta till djupfryst smördeg, men sen blev det nykavlad strudeldeg. Det kan ju vara rätt med tanke på varifrån receptet kommer. Av en vanlig sats (se tidigare strudelrecept) blev det tre rätt så stora vårrullar eller möjligtvis tre små strudlar. I varje fall är en sådan strudel per person minst sagt tillräckligt till huvudrätt.

Istället för det vanliga smälta smöret blev det smält flott från fläskläggsstekningen. Sen hoppade jag över ströbrödet och bredde kvittenmos över ca 1/3 av ytan, förutom kanterna då. 1 stekt lök i tunna skivor och ca 400 g fläsklägg i tunna små skivor kom med i fyllningen. Sen rullade jag ihop och gräddade i 200° så länge det behövdes för att rullarna skulle få färg, knappt 40 minuter tror jag. Penslade ibland med fett. 

Surkål har jag hört att man gärna kan dränka i vatten och hälla av igen, för att få en mildare smak.

Fräs hackad lök i flott, tillsätt surkål, vin/vatten/fond och puttra på lagom länge efter smak.

Någon steksky hade jag inte, men tog litet fond på burk.

Det var inte bara gott, utan den tråkiga övermättnadskänslan, som gärna infinner sig efter fläsk och surkål, uteblev. Jag tror att det 1. beror på sättet fläsklägget var stekt (långsamt i ugn), för nästan allt fett rann ut och 2. ev att surkålen blev tvättad. Ingen aning. Väldigt bra sätt att göra slut på fläskläggsrester i alla fall.

Flammstrudel

Varför skulle det inte gå att kombiner strudel och flammkuchen, tänkte jag. Det fanns i o f s inte så många recept att knycka, så jag gjorde ett eget receptförsök.

I frysen hade jag rätt så mycket strudeldeg och nu ville jag testa hur bra den skulle gå att kavla ut tunt. Först värmde jag upp en skål och lade den upp-och-ner över strudeldegspåsen medan jag var ute och handlade. Sedan arbetade jag degen ordentligt länge och körde samma uppvärmning en gång till ca 30 minuter. Jo, det var okej, men med färsk deg jobbar man ännu bättre.

Fräs litet hackad lök i smör. Pensla den tunna degen med smält smör, strö över ströbröd. Blanda 200 g crème fraîche och 200 g sur grädde med 3 äggulor och bred över. Strö över tärnat rökt skinka eller stekta bacontärningar, samt lök. Strö även över riven ost. Rulla ihop, pensla med smör och grädda i 200° ca 40 minuter.

Det blev jättegott och mångkulturellt! Crossover, eller vad det heter. Alperna möter Alsace.

Äpplebakelser fast med kvitten

 

Det här receptet fick jag försöka knåpa ihop själv efter en kort beskrivning av ett bageris specialitet. Troligen ett i Schwaben eller i Oberbayern. Det skulle vara strudeldeg, penslad med smör och sockrad, i remsor som de lade ut i muffinsformar och fyllde med marsipankräm, äppleskivor och romrussin, klämde ihop och sprutade på med sockervatten.

 

Strudeldeg har jag ju gjort förr. För säkerhets skull gjorde jag dubbel sats. Men en annan gång skulle jag göra enkel sats och fylla bakelserna bättre.

Marsipankrämen är troligen en mandelkräm. Jag gjorde en liten sats enligt ett recept jag hittade i en bakbok:

50 g florsocker

50 g mald mandel

50 g smör, rumstempererad

50 g mjöl

1 ägg

10 ml rom

Sikta ner sockret i mandeln och blanda väl. Rör smöret pösigt och blanda ner mandelblandningen och det siktade mjölet. Rör hela tiden och blanda sen ner även ägget. Rör fortfarande och blanda ner rom. Denna kräm kan göras flera dagar i förväg, men ska tas ur kylen en halvtimme innan den ska användas.

Även romrussin ska man förbereda i tid, så de kan svälla ett tag.

Istället för äppleskivor (kanske pocherade) tog jag mina konserverade kvittenklyftor. 

Strudeldegen skar jag först i 5 x 25 cm remsor, men det räcker i alla fall med 20 cm på längden. Tre stycken behövs per bakelse. Men som sagt, nästa gång ska jag inte snåla med fyllningen och istället göra färre bakelser. För att de inte skulle fastna i varandra fyllde jag bara varannan grop i muffinsformen.

Spruta sockervatten (kokt och svalnat i förväg) ovanpå och glöm för all del inte att smörja muffinsformarna mycket väl, annars fastnar bakelserna gärna. Gräddas ca 30 minuter i 200°.

Jättegod Apfelstrudel

Just Apfelstrudel enligt konstens alla regeler har jag nog inte gjort förr, men det är ju läge nu när äpplena mognar. Men nu vet jag också varför inga restauranger har äkta hemgjord, utan köper den från fabriken. Det tar en evig tid att skära äpplena. Man kan nog tänka sig att grovriva dem utan att ta bort kärnhuset före rivningen (fast slänga skruttet ändå), men då ska man ha äpplen utan mask.

 

Samma strudeldeg som vanligt. Men det var några avvikelser när det gäller smör och ströbröd.

Bryn 40 g ströbröd. Smält hela 120 g smör. Lägg 80 g russin i litet rom. Blanda ihop 80 g socker med litet kanel. Riv 50 g mandlar eller nötter (kan också vara hackade tror jag). Skala 1,2 - 1,5 kg äpplen, kärna ur och klyfta dem ungefär i åttondedelar och skär klyftorna i fina blad på tvären. Det här tar tid.

Kavla och dra ut degen tunt enligt grundreceptet. Pensla över mera smör än vanligt, men spara en del till slutet. Strö över ströbrödet. Blanda antingen alla andra ingredienser i en stor skål eller bred ut äpplena över 2/3 av ytan, förutom 2 cm runt om och strö över allt annat sen. Vik in kanterna och rulla upp degen enligt grundreceptet. Här ligger fyllningen över en större yta än i många andra recept. Men Apfelstrudel ska vara precis så här. För över den till en plåt med hjälp av duken eller kanske först till bakplåtspapper som sedan lyfts upp på plåten. Pensla ytan med smör och grädda 30 - 35 minuter i 200° och pensla ibland med det smör som rinner ner.

 

Kolla vad smarrigt! Serveras med glass eller grädde eller båda delarna.

Nypotatisstrudel med schalottenmarmelad

 

Strudeldegen finns här. Medan den vilar, koka 6 hekto nypotatis med skal. Skrapa den och lägg undan tre stycken. Mosa resten och blanda i 3 äggulor. Smaka av med salt, peppar, muskot, mejram och blanda även i hackad persilja. Kavla och dra ut degen som i beskrivningen och pensla den med smält, avsvalnat smör. Bred ut potatismoset 2 cm från nederkanten och 2 cm från sidorna till en bred korv. Lägg på skivad potatis (de tre undanlagda). Rulla upp strudeln med hjälp av duken. Pensla med mera smör och grädda 30 - 45 minuter i 190° tills den får fin färg. Pensla emellanåt. Strudeln går att rulla ihop i god tid och förvara i kylskåp tills det är dags att laga mat.

Lökmarmeladen ska helst göras dagen innan. 

Hacka 5 hekto schalottenlök och fräs i en matsked olivolja. Späd med sammanlagt 1 dl kycklingbuljong i omgångar och därefter på samma sätt med 2,5 dl rödvin. Värmen ska inte vara alltför hög, eftersom löken ska hinna bli ganska mjuk. Smaka av med salt och peppar. Låt svalna och stå kallt över natt. Koka upp och montera med upp till 50 g kallt smör om det känns att behovet finns.

Servera varm strudel och het lökmarmelad med salladsdekoration och dill och ett par rullar skinka om det inte ska vara vegetariskt. Egentligen ingår strudel och lök i en rätt med ugnsstekta forellfiléer med ört-kantarellgratinering, vilket låter otroligt gott, men det blir en annan gång.

Strudel salé au boudin noir - korvkaksstrudel på franska

 

Fortfarande kan jag inte släppa strudlarna. Den här gången blev det ett franskt recept med blodkorv, äpplen och russin. Degen är förstås den här. Och så tunn har jag aldrig fått till den förut, hurra! När jag rullade upp den gjorde jag mitt bästa för att få den lite platt också, för mina strudlar tenderar till att bli rullar.

Fyllning:

3 stora syrliga äpplen skurna i tärningar (jag hade boskop i, och de dominerade nästan för mycket)

120 g blodkorv enligt originalreceptet, 200 enligt bloggen jag hittade receptet på, och 240 g i min version (och det var inte för mycket) - tror säkert att det går bra med blodpudding

70 g russin

2 - 3 finskurna lökar, beroende på storleken

75 g - 100 g smält smör

salt och peppar behövs kanske inte, jag hade däremot i ordentligt med muskot

Stek löken några minuter i litet smör, tillsätt äpplena och låt dem fräsa med. De ska inte bli mos, bara. Låt svalna. Skär blodpuddingen/korven i tärningar och blanda i äpplefräset, tillsammans med russin. Krydda. 

Kavla och dra ut degen enligt länk, pensla den med smör, strö över ströbröd, men inte på kanterna. Bred ut fyllningen på den undre tredjedelen, vik in kanterna och rulla ihop med hjälp av duken. Grädda ca 35 - 40 minuter i 180 - 200°.

Den smakar faktiskt korvkaka! Även den inälvshatande unge mannen åt en bamsestor portion, så det är väl en rekommendation.

Strudel med skinka och broccoli

 

Strudel är så fantastiskt att förbereda. Nu har jag dessutom blivit riktigt proffsig på degen:)  Det här är en mättande vardagsstrudel, som jag kan rekommendera.

200 g kokt skinka

200 g lök

2 msk smör

1 broccoli

salt

1 färsk lök ("vårlök", som det ibland står i recept)

200 g riven ost, gärna gruyère

2 msk hackad persilja

4 msk crème fraîche

salt, peppar, muskot

mjöl, smält smör, ströbröd

gärna tomatsås

 

Hacka lök och fräs den med skinkan i smör. Dela broccolin i buketter, koka upp saltat vatten och koka broccolin tills den blir lagom mjuk. Lägg över den i iskallt vatten, så att den vackra färgen bevaras, ta upp den, låt den droppa av, lägg den på en handduk eller hushållspapper, för det är viktigt att den är riktigt torr. Skär den färska löken i ringar. Blanda alla ingredienser till fyllningen, utom broccolin, för den blir lätt mosig. Kavla ut degen enligt länk ovan. Pensla degen med smält smör och strö ev. över ströbröd (det suger upp ev. vätska), men inte på kanterna. Bred ut fyllningen, se bild och lägg broccolin ovanpå. Vik över kanterna, rulla upp strudeln med hjälp av duken och flytta över den till ett bakplåtspapper på en plåt eller bricka, beroende på om den ska gräddas direkt eller stå i kylskåp ett tag. Pensla med smör.

 

Grädda 35 minuter eller så i 180 - 200° och pensla den emellanåt. Servera gärna strudeln med litet tomatsås.

Biff med lök och potatis- och svampstrudel med nyponsås och grönsallad

Det här receptet är sydtyskt, Zwiebelrostbraten, och man ska ha fint nötkött, rostbiff, men det ska ändå vara genomstekt. Eftersom det mjölas kan man inte heller steka köttet på hög värme, så det här blir en ganska konservativ rätt för folk som är skeptiska till biffar som är röda inuti.

Skär ungefär en stor lök per person i tunna skivor och lägg undan. Skär samtidigt en liten lök i fina tärningar till såsen och en liten rödlök i fina tärningar till salladen.

Ta ut köttet i god tid så det får rumstemperatur, skölj av det, torka av det och skär av ev. senor och fett. Peppra det och vänd i mjöl. Hetta upp en stekpanna på mellantemperatur och hetta upp fett. Stek biffarna 3 - 4 minuter på varje sida, ta upp dem och håll dem varma. Stek sedan löken i samma panna med mera fett på samma mellantemperatur.

Såsen gör man med fördel tidigare eller samtidigt. Fräs löken i fett, red av med mjöl, häll på en burk oxfond och en slatt grädde. Smaksätt med lite nyponsoppspulver eller nyponsylt.

Min sås blev väldigt god genom att fonden hade använts till att blöta upp torkad karl-johanssvamp först. Här kommer strudelreceptet, men strudeln gör man med fördel allra först. Den kan även förberedas långt innan.

600 - 650 g svamp, gärna hälften champinjoner och hälften karl-johan (torkad svamp beräknas till 10% av vikten, d v s ta ca 30 g torkad svamp och 300 g färsk svamp, men den torkade svampen måste först blötläggas)
300 g potatis

Fräs små potatistärningar tills de får vacker färg och tillsätt sedan skivad svamp, lite i taget och fräs tills vätskan är borta. Låt svalna.

Strudeln görs som i länken ovan. Pensla den med smält, avsvalnat smör, strö över ströbröd, förutom på kanterna. Bred fyllningen över den undere tredjedelen och rulla ihop som i grundreceptet. Grädda i 20 - 30 minuter i 200°.

Servera rätten med en sallad.