Gräslökskaka

Det behövdes lagad mat som kunde ätas kall och istället för quiche tog jag till det här receptet, som faktiskt också är smalmat. Ingen ost och ingen fet pajdeg.

Degen är gjord på jästdeg på 1/2 tärning jäst, 1 dl mjölk, 1 ägg, lite socker och salt samt mjöl. Får jäsa en gång i bunken och 10 minuter i formen (tårtbottenform t ex). Naggas.

Så vispar man 400 g sur grädde (mager) och 200 g grädde med 2 ägg, salt, peppar och muskot och tillsätter ganska mycket gräslök. Häller allt över degen i formen och gräddar 35-45 minuter i 200 grader. Blir mer som äggstanning än som quiche.

Rökt salt sill med punschgelatin

Något liknande är förslaget på ny blekingsk nationalrätt i ICA:s kokbok. Jag gjorde en variant på det. Tog urvattnad salt sill och penslade den med rök ur flaska och värmde upp den under aluminiumfolie i ugn medan potatisen kokade. Punschgelatinet var ju lämpligt att göra efter punschtillverkningen. 1 dl punsch och motsvarande 1 blad gelatin som får stelna i förskott. Sedan serverar man med lingonsylt också och häller över smält smör med gräslök. Ganska trevlig kvällsmat om man nu inte får tag på äkta rökt fisk.

Rabarberkaka

Rabarbersäsongen har börjat, även om den i vår trädgård inte har kommit så långt, och till slut blev jag så sugen i butiken, så jag köpte en bunt på 1 kg. Varje år återkommer sedan receptfunderingarna. Svenska rabarberrecept är visserligen goda, men de är också ganska geggiga. De tyska recept jag har är tjusigare, men desto omständligare, så nu sökte jag på internet. F ö hade jag en förpackning påbörjad kvarg i kylskåpet, som jag också ville bli av med, och här hittade jag det perfekta receptet. Fast det blev en halv sats i en vanlig rund bakform, för så mycket kvarg och rabarber hade jag inte. Fördelen med de här ostkakeaktiga recepten är att man inte behöver någon grädde till heller.

Sopptillbehör 5

Söta soppmakroner: 2 äggvitor vispas hårt med 100 g socker, man droppar i citronsaft och tillsätter 100 g malda sötmandlar med en aning bittermandel. Så gör man små högar på plåten och gräddar dem i svag värme.

Bakade ärter: Tjock pannkaksdeg på 2 msk mjöl, 1 ägg, lite mjölk och salt trycks ut genom grova hål i ett durkslag i frityrfettet. De guldgula "ärterna" tas upp med hålslev.

Flädle: Tunna pannkakor skärs i strimlor och läggs i soppa.

Soppbiskuit: Vispa 3 äggvitor och tillsätt försiktigt gulorna, 60 g mjöl och salt. Bred ut massan fingertjockt på en plåt och grädda i svag värme. Skär kakan i fyrkanter och lägg i soppan. Bokens tidigare ägare har kryssat för detta recept, precis som bakade ärter, vilket man numera kan köpa färdiga i varenda affär.

Skinkbitar: 3 franskbullar rivs, läggs i 1 kopp mjölk och kramas därefter ur. Sedan blandar man degen med 100 g hackad skinka, 1 msk rört smör och 3 äggulor. Därefter smaksätter man massan med salt och kanske buljongextrakt, blandar i de vispade äggvitorna och brer ut detta på en plåt. Efter gräddningen skär man ut trekanter eller romber.

Sparrissoppa

Om det här receptet är urgammalt, kan väl betvivlas. Däremot tog jag till ett gammalt knep till redning, för att få soppan lite tjockare och mer mättande, nämligen fint riven potatis, för jag har något emot redningar med äggula.

Häromdagen var det extrapris på riktigt fin sparris från Schrobenhausen, så jag kunde inte motstå att köpa mig ett halvkilo. Men jag tvättade dem före skalning för att kunna använda skalen igen.

Efter kokningen av sparrisen, tog jag undan ett par stänger till soppan (och åt upp resten med kokt potatis och smält smör). Sedan kokade jag sparrisspadet en halvtimme med sparrisskalen. Nästa dag rev jag ett par potatisar fint och blandade det rivna direkt med spadet, smaksatte med hönsbuljongtärning, vitvin och lite grädde, samt peppar och salt. Och så skar jag sparrisstängerna i mindre bitar och lät dem värmas upp.

Det blev en riktigt god sparrissoppa.

Gräddkaka på annat sätt

Det här är ett gammalt recept från östra Tyskland, d v s långt österut, inte bara gamla DDR:s område. Och gräddkakan har troligen glömts bort under de år, som man inte längre fick tag på gårdarnas syrade grädde, och innan crème fraiche började införas västerifrån. Det är en lättgjord och riktigt smaskig kaka. Rekommenderas!

Gör en vanlig vetedeg på 2,5 dl mjölk, d v s halv sats (jag har gett upp kokboksförfattarens värdelösa degrecept), låt den jäsa, kavla ut den i en långpanna, nagga den och låt den jäsa lätt igen.

Koka lite mannagrynsgröt på 2,5 dl mjölk, 2 msk mannagryn, 1 krm salt och 1 msk socker och låt svalna. Tvätta 3 msk bruna och 3 msk svarta russin eller alla russin av samma sort och torka dem väl. Blanda 3 bägare à 200 g crème fraiche med 2 ägg, 1 msk socker och gärna muskotblomma. Jag hade bara i 1 krm, men det kan säkert vara mer.

Bre den svalnade gröten över degen. Strö över russinen. Bre över gräddsmeten och grädda en halvtimme i 200 grader. Strö över socker när kakan är het.  Njut!

Sopptillbehör 4

Det finns oräkneliga möjligheter att göra en soppa lite mer mättande, inte bara "klimp".

Skumbiskuit: Vispa 2 äggvitor och sila försiktigt i 2 msk mjöl och lite salt. Häll detta snabbt i den kokande soppan och lägg på locket medan kastrullen tas från elden. Därefter tar man upp skummet och skär det på ett fuktat bräde i småbitar, som man sedan lägger tillbaka i soppan.

Guldtärningar: 2 småfranska skärs i småbitar och doppas i en smet av 2 vispade ägg, 3 msk mjölk och litet salt. Täck över och låt dem suga sig fulla. Stek eller fritera tärningarna i fett, lägg dem i sopptallrikar och häll soppan över.

Osötade soppmakroner: Gör en mördeg av 150 g mjöl, 50 g smör, salt och 1 äggula, ev. också med lite sur grädde. Kavla ut och ta gärna ut stjärnformade kakor som bakas i ugn. De här kan gärna göras i god tid, men läggs inte i soppan förrän direkt vid serveringen.