Babord-styrbord-tårta

Till dotterns 22-årsdag gjorde jag en jordgubbstårta med annorlunda utseende.
Originalreceptet finns här med bild.

Och här är mitt alternativa recept:

Botten som till bärnstenstårtan:

Vispa 2 äggvitor till hårt skum. Vispa 80 g mjukt smör med 2 äggulor pösigt. Tillsätt 90 ml socker och 1 msk vaniljsocker och vispa ännu pösigare. Blanda i 1,65 ml mjöl och 1 tsk bakpulver i smeten. Blanda också i 80 ml mald mandel och äggvitan försiktigt och bre ut den i en bakform på ca 24 cm i diameter. Grädda 30-40 minuter i 160 grader.

Den finaste hälften av 500 g jordgubbar skivas som dekoration. Den andra hälften mixas med 1 dl socker, inklusive 2 msk vaniljsocker. 6 blad eller 1 msk gelatin får svälla och sedan smälta tillsammans med lite av jordgubbsmixet. Därefter fyller man på resten av jordgubbsmixet lite i taget och rör väl, så att gelatinet inte stelnar. 200 g crème fraiche tillsätts också skedvis, samt 500 g kvarg (kesella, tror jag). 2 dl grädde vispas och tillsätts.

Man ställer en ring runt tårtbotten och ställer jordgubbsskivor i runt omkring den (inuti) och fyller på med grädd-jordgubbs-kvargen och fortsätter sedan att ställa jordgubbsskivor på toppen av de andra och fyller samtidigt på, så de inte välter.

Tårtan får nu stelna i kylskåp. Under tiden gör man styrbord-babordkrämen. Jag kokade upp 150 ml röd saft och vatten (1 del saft, 2 delar vatten) med 1 msk potatismjöl och därefter likadant med grön saft (Waldmeister). Nästa gång kommer jag nog använda röd Tortenguss, för den ger klarare och finare färg än röd saft med potatismjöl. Konstigt nog var den gröna krämen mycket klarare än den röda. Fast lite läskig ser den nog ut. För att inte krämerna skulle blandas, lade jag en chokladstång i mitten. Jag borde nog ha delat den i bitar först, för det blir nog massaker på tårtan om man försöker skära rätt igenom chokladen.

Obs! Krämen ska svalna och moussen ha stelnat någorlunda innan man brer ut den förstnämnda på den sistnämnda och låter tårtan stelna ytterligare i kylskåp.

Korvsallad

500 g korv av falukorvstyp, skurna först i tunna skivor, sedan strimlade
1-2 lökar, halverade i tunna skivor
4 msk olja
2 msk vinvinsvinäger
1 tsk socker
2 msk gräslöksringar

Blanda dressing med korv och lök, låt dra i kylskåp en halvtimme och strö vid serveringen över gräslöken.

Typisk Biergartenmat med bröd och öl.

Gurksallad

Receptet hittade jag i en bayersk receptsamling. Det är en svalkande sallad, som jag gjorde innan "gurkskräcken" kom. F ö var det en holländsk gurka och inte en spansk. Jag försöker undvika spanska och italienska produkter (om det går) för de konkurrerar med resten av EU med ojusta medel. Dels följer dessa länder förstås inte alla stränga förordningar så slaviskt som tyska och framför allt svenska producenter måste göra, och sen är maffian inblandad i stora delar av den italienska ekonomin och den spanska har enorma konkurrensfördelar genom att de anställer illegala invandrare till slavlön. Då är det bättre att köpa tomater från Nordafrika. Eller Holland.

400 g fint skivad gurka och
1/2 hackad lök blandas
50 g sur grädde och
150 g yoghurt blandas med
peppar, salt
1 msk dill och körvel

Därefter blandas grönsaker och dressing.

Knödelsallad

När bayrarna har brödrester kvar gör de knödlar på dem. När de har knödelrester kvar gör de sallad på dem. Häromdagen när sonen och jag var på Biergarten i skogen och åt revbensspjäll, såg jag att de hade denna rätt på menyn. Sen gick jag hem och sökte på internet och fann att detta är en mycket typiskt rätt, som jag hittills har missat. Men den är jättebra och rekommenderas till grillkorv.

Naturligtvis kan rätten göras på hemmagjorda knödlar, men då måste man kolla upp att de inte torkar ut över natten. I receptet utgår man från halvfabrikat.

Man kokar ett paket semmelknödel (eller speckknödel eller leberknödel) enligt vad som står på paketet dagen innan. Fast de här knödlarna har tendensen att behöva mer tid i blöt än det står på, så man kan lika gärna slänga dem i saltat vatten flera timmar före kokning och ändå vända och kolla dem ibland. Sen kokar man dem ett par minuter och låter dem dra en kvart till innan man spolar av dem. Därefter låter man plasten om knödlarna vara kvar tills man gör salladen. Detta förhindrar uttorkning. Knödlarna ska inte vara alltför kalla. De kan antingen stå bara lite svalt över natt eller också tas ut ur kylskåpet i god tid innan man gör salladen.

Skär de 6 knödlarna i tunna skivor, skär 1-2 lökar i tunna skivor. Blanda 3 msk matolja, 4 msk vinäger, 2 msk hackad persilja, 2 msk hackad gräslök, 1 krm salt, 1 krm vitpeppar och häll över knödlar och lök. Rör försiktigt, så knödlarna inte går sönder. Låt salladen dra lite. Den är också god dagen efter.

Käse-Laugenbrezen - salta ostkringlor

.

Nu har jag då äntligen testat fuskreceptet, det på salta kringlor utan dopp i farlig lut. Gott, ja. Salt, ja. Men brezelsmaken saknades. Utan lut, inga brezel, men helt acceptabla bröd som påminner lite om bagels. Jag testade f ö hur det fungerar att låta degen jäsa länge med kall degvätska, t ex över natt, eller rättare sagt ett dygn, och det var ö h t inga problem. Det enda oväntade var att den rumstempererade degvätskan kom igång illa kvickt och jäste upp på nolltid, vilket nog berodde på värmen.

Recept:
1/2 l degvätska, hälften veteöl, hälften vatten
1 jästbit
2 tsk salt
lite socker
mjöl

Jag gjorde en rätt lös deg först och tillsatte resten av mjölet nästa dag. Under jäsningen lade jag på plastfolie. Sedan blev det ärligt talat inga kringlor - alldeles för jobbigt - utan bara bullar, som efter rullningen kokades i 2 l vatten och 2 msk bikarbonat (natron) i 30 plus 30 sekunder med vändning emellan. Gräddning i ugn efter skårning och garnering med grovt salt (onödigt med tanke på osten) i 200 grader först 10-15 minuter och sedan drygt 10 minuter till med riven ost över.

De flesta åt en hungrig tonåring upp illa kvickt, men några har jag testfrusit in utan gräddning, d v s efter kokningen, för att se hur det blir. Skulle tippa på att det fungerar, för riktiga brezlar köps ofta i det tillståndet.

Krautsalat

Den här kålsalladen är bättre än den förra och skillnaden är nog en gnutta socker. Mästerkocken Schubeck tycker att man ska karamellisera 1 msk florsocker, hälla på rödvinsvinäger, reducera till hälften och hälla på buljongen, och visserligen var det okej (förutom att vinägern ska vara röd), men det är betydligt mindre bökigt att bara upplösa en sked socker direkt i buljongen. Om kålsalladen sen blir för blöt, kan man alltid hälla av spadet.

500 g vitkål, strimlas mycket fint och kramas med händerna så den blir slak
1/2 tsk salt hälls på och så får kålen stå och dra lite grann
Koka upp 125 g grönsaksbuljong med 1 msk socker och 5 msk vitvinsvinäger. Tillsätt 2 msk olja och häll buljongen varm över kålsalladen. Stöd 1/2 tsk kummin i mortel och tillsätt den och 1/2 krm cayennepeppar, samt ev. peppar. Stek 50 g bacontärningar och strö över.

Det här är nog den riktiga bayerska kålsalladen som den ska vara!

Olika mjöl, olika bröd

... såg jag att Martin bagare skrev om. Ha! Samtidigt testade jag olika färdiga brödblandningar för att testa. Testen började med en längre sittning vid datorn för att informera mig, och det var en ganska bra idé. Någon gång har jag redan testat Aldis brödblandning och den jäste lite dåligt. Häromdagen läste jag då att den inte anses vara särskilt bra. Bättre ska då i princip alla andra sorter vara, inklusive Lidls, men eftersom de inte hade någon igår, så fick den sorten vara. Egentligen ville jag först och främst kolla vattentemperaturen man ska ha till färdig degblandning. Det är lite skumt med jäst. Tysk och svensk färsk jäst är ju samma sak (i alla fall den svenska som fanns förr, nu finns det ju för söt och icke-söt deg, och jag fattar inte vilken som är den som fanns förr). Däremot ska svensk torrjäst tillblandas med varmare vatten än tysk torrjäst och därför ville jag absolut kolla degvätsketemperaturen man ska ha till tyska färdigblandningar.
Svar: samma som vanligt, inte för varmt.

Dessutom var hela internet fullt med snusförnuftiga kommentarer som "inte ska du använda färdigblandningar, försök att baka alldeles själv", vilket man helt enkelt fick plöja sig igenom för att hitta ordentliga svar. Och det verkar som om alla har brödmaskiner. Konstigt...

Nu till testet. Jag köpte den vanliga affärens billiga bondbrödblandning och märkesbrödblandningen. Den senare innehåller även surdeg. Den billiga sorten behövde längre jästid, den kändes väldigt konstig vid knådningen, fick snyggare yta och smakade helt okej. Märkesblandningen jäste fint, kändes som vanligt bröd, blev mörkare och hade helt klart den tyska surdegssmaken. Men som vanligt fick brödet samma gamla vanliga utseende som bröd alltid får när jag bakar, inte alls som köpt tyskt bröd. Ändå var jag där och sprutade vatten i ugnen för knaprighetens skull var tionde minut. Det måste vara någonting med ugnen.

Testresultat: Båda sorterna var bra, men märkesblandningen var bäst. Och den billiga blandningen innehåller säkert några skumma emulgatorer, för annars skulle den inte kännas nästan som play-doh.