Ja, det var en del deg kvar från de rökiga maulisarna, som jag ville göra något av. Det fanns också kvarg (kesella) kvar, och så kom jag på att det fanns en burk saltad ängssyra i källaren. Den hade den tråkiga färgen som ängssyra får i allt annat än obearbetat tillstånd, så då passar väl pastakuddar bra för att dölja den.
Jag blandade alltså något avdroppad kesella, kanske 200 g eller så, saltade ur ängssyran i flera vatten och pressade ut den så gott det gick. Sedan hackade jag två lökar, fräste dem i smör, tillsatte ett par matskedar solrosfrön och lät detta svalna. För säkerhets skull (ifall fyllningen skulle råka vara för fuktig) blandade jag också i större delen av ett uppvispat ägg (resten var för pensling av degkanten) i kesellan, ängssyran och de övriga ingredienserna. Det gick rätt så bra, förutom att jag nog hade lagt på en aning för mycket fyllning, så maulisarna öppnade sig på sidorna. Dock utan att rinna ut särskilt mycket. De fick sjuda och sedan fräsa i smör och gräslök.
När degen tog slut fanns det förstås fyllning över, men jag tror nog inte jag gör någon mera deg för att göra av med resterna. Risken är att jag aldrig kommer ur maulis-svängen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar