tisdag 27 december 2016

Sachertårta - det hemliga originalreceptet har avslöjats



Sachertårtsrecept har det ju funnits många i alla år, men det enda originalreceptet har faktiskt släppts nu av familjen Sacher. Upphovsmannen skulle ha fyllt 200 år i år, och han var på sin tid en stackars lärling som råkade ut för en mardrömsliknande utmaning. Hans chef, en känd furste som hette Metternich, hade lovat sina fina polare en nyuppfunnen efterrätt, och det var ju inget problem, eftersom han hade en bra kock. Tyvärr gick kocken och blev sjuk och lämnade den 16-årige lärlingen att åta sig uppgiften. "Skäm inte ut mig nu", sa fursten till lillkillen, och gick ut ur köket igen.


Det som fortfarande gör receptet "jättehemligt" är att familjen inte vill berätta vilket märke det ska vara på chokladen och aprikossylten, men jag utgår ändå ifrån att chokladkvaliteten har förändrats under årens lopp och att de kokar sin aprikossylt själva. Man brukar ju ofta tillsätta en skvätt rom i sylt i de här trakterna, och i ett annat recept ingår rom i kakan, så jag chansar på att ett par matskedar brun rom i sylten hör till originalreceptet. Jag har ju testat ett par recept förut, men detta ska alltså vara originalreceptet.

1 vaniljstång
150 g mjukt smör
100 g florsocker
Rör detta poröst.
6 äggulor - tillsätt dem en i sänder
130 smält mörk blockchoklad på över 55% kakao, avsvalnad - tillsätts under vispning
6 äggvitor
100 g fint strösocker
Vispa äggvitorna med en nypa salt och tillsätt så småningom sockret och vispa till hårt skum. Vänd ner i smeten.
140 g mjöl - siktas över smeten och vänds ner

Detta räcker till en stor form eller till två mindre som på bilden. Jag missade att skriva av storleken på formen när jag satt och läste receptet i en tidskrift hos frisören, men det blev bra så här. Formarna ska vara smorda och mjölade. Grädda i 170° ca 10 - 15 minuter med ugnsluckan på glänt och sedan ca 50 minuter. Låt svalna på bakplåtspapper på ett galler.

Dela kakan i två bottnar och bred 200 g aprikosmarmelad (ev. blandad med 3 msk rom) på den undre. Lägg på överdelen.

Koka upp 125 ml vatten och 200 g socker och låt sjuda ca 5 minuter. Låt svalna tillräckligt och rör ner 150 g hackad mörk blockchoklad. Häll glasyren över kakan och låt den stelna. Om den kalla kakan ligger på ett galler över ett fat kan man samla upp resterna av glasyren ifall den behövs. Den här kakan kan gärna bakas ett par dagar i förväg.

Ris à la Malta / Reis Trauttmannsdorf efter äpplecider-jordärtskockssoppa



Skillnaden på ris à la Malta och den rätt så bortglömda tyska efterrätten Trauttmannsdorf är att den senare innehåller mera socker, mera vispgrädde, gelatin och gärna en skvätt likör, samt oftast småskuren frukt eller inlagda körsbär. Jag gjorde något mellanting till jul. Med gelatin kan man använda vispgrädde med lägre fetthalt (vilket är det enda som jag får tag på) och även apelsinbitarna håller konsistensen under ett par dagar. Resultatet var väldigt bra. Sedan serverade jag de uppstjälpta portionspuddingarna med björnbär inlagda i vaniljlag. Gott! Detta serverades efter en trevlig äpplecider-jordärtskockssoppa med lax till lunch på julafton. 

Soppreceptet ändrade jag rätt så mycket på. Det blev till sist ungefär så här:

1 stor hackad lök
400 g jordärtskockor
2 äpplen
3 dl cider (fransk, inte Herrljunga som det stod i receptet)
ca 2 - 3 dl bräss-spad istället för hönsbuljong
2 dl grädde
2 dl mjölk (sammanlagt bör det ha varit ungefär 1 liter soppa)

Fräs löken i smör, tillsätt fint skurna äpplen och jordärtskockor, fräs ett tag till, tillsätt buljong och cider, låt koka ca 10 minuter, tillsätt grädde och mjölk och låt koka ca 10 minuter till. Mixa (som en galning, står det ordagrant i receptet) och passera.

Stek ca 1/2 bit kryddad och mjölad lax per person (d v s ca 250 - 300 g sammanlagt) i smör. Servera soppan med laxen och några skivor torkade äpplen.

Gravad lax, rödbetssallad, marinerad ansjovis



Rödbetssallad: 1 lök, 1 burk rödbetor, 1 äpple, 1 - 2 inlagda gurkor, majonnäs och syrad grädde


Gravad lax à la Gjörvälns slott: Istället för lika delar salt och socker, 3 delar socker och 1 del salt, citronskal, dill och vitpeppar, ett par timmar i rumstemperatur, sedan ca 36 timmar i kylen. Dubbla plastpåsar och djupt fat rekommenderas.


En vinägrett med persilja och krossade enbär. Men ärligt talat finns det bättre ansjovisrecept.

 

tisdag 20 december 2016

Ank- och jordärtskocksquiche



Ankresterna och annan mat som inte behövs till jul hamnade i en väldigt god quiche. T o m apelsinsåsen rörde jag ner i äggsmeten, och denna gjorde jag inte på mjölk som vanligt, utan på färskosten som var öppnad och väntade på att bli förbrukad. Annars är det samma recept som vanligt, det ur Vår Kokbok. Det viktigaste är att låta den utkavlade pajdegen i formen bli riktigt kall innan den åker in i ugnen och trycka till kanterna med aluminiumfolie. Förgrädda botten sju minuter med folien mot kanterna och sju minuter till utan folie, så halkar inte kanten ner.

måndag 19 december 2016

Helstekt entrecôte



Fint nötkött brukar vara väldigt dyrt här i Tyskland (därför tror jag inte ryktena på att det dumpas tysk oxfilé i Sverige till lågt pris, istället för att sälja det här, vad skulle producenterna tjäna på det? - däremot importeras ca 80 ton åsnekött till Sverige varje år, undrar vart det tar vägen, hmmm...), men nu före jul finns det en massa extrapriser, så jag slog till och köpte knappt 1 kg entrecôte. Sen valde jag ut ett recept på helstekt entrecôte, men jag ändrade en del. Ta fram köttet ur kylen i god tid.

1 kg entrecôte
4 vitlöksklyftor
1 msk rosépepparkorn
1 msk svartpepparkorn
1 msk färsk timjan
1 msk färsk rosmarin
1 tsk salt

Hacka de färska örterna. Skala vitlöken. Stöt dem med alla kryddor i en mortel. Bred pastan över köttbiten, sätt in en termometer och lägg den i en form i ugnen i 140°. Det tar ca 80 minuter tills innertemperaturen uppnår 62°, d v s egentligen bara 60°, för den fortsätter att stiga efter att den har kommit ut ur ugnen. Då är färgen fint rosa. Om man vill ha mera genomstekt får man låta temperaturen komma upp i 65°.

Häll ca 3 dl fond i formen och vispa så att allt löser sig. Häll detta i en kastrull. Smaksätt med litet rödvin eller portvin och red med maizena.

Servera med klyftpotatis och sallad. Jättegott!

Hel anka à l´orange



Just nu säljs det ankor överallt här. När det gäller ankor och gäss ska man dock undvika franska och ungerska sådana har jag hört, för där är ankköttet bara en biprodukt, eftersom det är den stoppade levern de är ute efter, och köttet smakar därefter. Detta var en bayersk anka och jag kombinerade dels ett apelsinrecept från 1910 (la belle époque i Berlin) och någons mormors fantastiska recept som aldrig misslyckas, som fick en massa positiva kommentarer. 

Skär bort löst fett, tvätta och torka ankan. Krydda den på insidan med salt och peppar. Fyll den. I det här fallet med apelsinskal utan det vita från en vältvättad ekologisk apelsin. Lägg den i en stor gryta och häll över 1 liter kokande vatten. Sjud ankan 1 timme på spisen på bröstet under lock. Vänd den på rygg och stek / koka den fortfarande i grytan, men utan lock och i ugnen i 150° i varmluft. Det stod 2 timmar, men det var nog egentligen för mycket. Den sista halvtimmen ska man ta upp ankan ur vattnet och steka den på galler på bröstet, för att även ryggen ska få färg. Under tiden gör man såsen.

Skala ytterligare en apelsin och skär skalet i tunna fina bitar. Lägg skalet i en kastrull, täck med vatten, koka i 30 sekunder, häll av vattnet, gör om det och ställ undan skalet. Pressa de två skalade apelsinerna. Skär en tredje ekologisk apelsin med skal och allt i åttondedelar och skiva dessa fint.

Karamellisera 60 g socker. Häll på 1 msk vatten, 3 msk vinäger, apelsinsaften och låt sockret lösa upp sig. Häll på 5 dl fond (ankfond på burk t ex - den fond som har utvunnits under kokningen kan man använda en annan gång, för det är så otroligt mycket fett att separera - detta är lättare att göra när det har stelnat). Red med maizena. Blanda i en del av den skurna apelsinen och allt blancherat apelsinskal. Använd resten av den skurna apelsinen som dekoration. Servera gärna med rödkål och potatis eller kroppkakor / knödlar.

Det blev jättebra, men koktiden var som sagt för lång.


Eclairer med röda pärlor - eller kampen med köksredskapen



När de franska konditorerna kämpade om mästartiteln var det en ung tävlande som dekorerade en dessert med röda pärlor ur molekularköket. Det verkade så kul med kulor, att jag tog reda på receptet och beställde pipetter för att kunna göra om det. I princip är det rätt lätt, men det luriga är när redskapen är fel, för det var inte direkt lätt att fylla pipetterna med fruktsås (det skulle ha behövts en tratt med jättesmal pip, eller en pipett med vidare öppning överst) och under fipplandet svalnade fruktsåsen och när jag värmde upp den igen blev den tjockare och ännu svårare att hantera, men några pärlor blev det i alla fall.

Fyll först en någorlunda vid burk med olivolja och ställ in den i kylen minst 20 minuter. Mixa eller koka och mixa bär (i originalreceptet jordgubbar, här hallon), sila av dem om de har kärnor som hallon, smaka av med socker. Koka sedan upp 1 dl fruktmos med 1, 4 g (ca 1/2 tsk) agar-agar (i originalreceptet 1,5 dl mos och 2 g agar-agar; kolla gärna om jag har räknat ut det rätt) och fyll pipetten. Droppa detta i den väl kylda olivoljan. Jag vet inte om det fungerar med annan olja. Hur som helst var resultatet kul, men efter att ha fått ut ett par omgångar pärlor, blev det fruktspegel av resten. Det fungerade helt enkelt för dåligt. Det gick nästan bättre att doppa en sked och låta dropparna trilla ner i oljan, men när vi kom på det hade fruktmoset hunnit bli för tjockt och pärlorna blev mera som strängar.

Eclairerna är gjorda på:
80 ml mjölk och 80 ml vatten, uppkokt med 62 g smör i mindre bitar och 1 krm salt
Rör ner 95 g mjöl när kastrullen har tagits från plattan. Rör ordentligt och ställ tillbaka på den avstängda plattan och rör hela tiden tills det bildas en beläggning på kastrullens botten. Flytta över degen till en annan bunke, låt svalna något och rör så småningom i litet i taget av ca 2 uppvispade rumsvarma ägg (möjligtvis något mer), tills smeten bildar en näbb när man håller upp träskeden i luften. Spritsa eclairer och ställ in plåten i 250° ugn, men sänk temperaturen på direkten till 160° och grädda bakverken ca 30 minuter tills de får litet färg. De kan gärna torka mera, t ex över natt i rumstemperatur.

Fyllning:
Konditorkräm på grädde med gelatin för stabiliseringen:
125 ml mjölk eller grädde
2 äggulor
20 g socker
10 g maizena
1,5 blad gelatin
1/2 vaniljstång

Blötlägg gelatinet. Vispa äggulor, socker och maizena i en skål. Koka upp mjölken med den urskrapade vaniljstången. Häll den (utan stång) över äggblandning och rör hela tiden. Flytta över detta igen till kastrullen och sjud på låg värme tills krämen tjocknar. Rör i gelatinet och sila gärna, ifall det har bildats några klumpar. Spritsa in i eclairerna genom små hål på undersidan när krämen har lämplig konsistens. Tja, här höll jag på att bli galen på mina spritsredskap (måste absolut köpa anständiga spritspåsar och metallmunstycken), för plastmunstyckena var för klumpiga och engångspåsarna sprack. I alla fall fick jag några eclairer fyllda.

Det blev ingen fransk proffsig gelatinglasyr, utan bara vanlig florsockerglasyr, utrörd med vatten i den skålen som jag hade haft fruktsåsen i, så färgen skulle bli tjusig.


Wienerstänger



Jag har bakat Wienerstänger efter receptet i Sju sorters kakor, prisbelönt 1945. Nu kan jag avslöja att i Wien finns det nästan samma recept på en kaksort som kallas "Järnvägare", Eisenbahner. Titta på längderna och gissa varför.

måndag 12 december 2016

Långkål



Den halländska julspecialiteten långkål är gjord på fläskspadskokt grönkål som de sista minuterna tillsätts en slatt grädde. I den här varianten fräste jag först lök och bacontärningar i ister, innan grönkål och spad tillsattes. Glöm inte att smaka av med salt och peppar.

söndag 11 december 2016

Svenska jultapas



Köttbulle på rödbetssallad i litet glas


Mögelost på pepparkaksbotten
(100 g mögelost, 60 g färskost och 1 dl crème fraïche på en botten av 200 g krossade pepparkakor, smält smör efter behov - receptet stämde inte- och ett par matskedar calvados)


Små pastejer ur Prinsessornas kokbok, smaksatta med grönkål och bacontärningar. Delvis tog jag även till smördegsbotten, då den förgräddade mördegsbotten inte höll sig på plats, utan sjönk ned. Men jag tryckte upp den igen och det blev rätt så bra till sist. I originalreceptet förbakas inte bottnarna, sjunker därför inte, men blir i gengäld rätt bleka.


Skinka på waldorfsallad och svenskt bröd av hönötyp (säljs på tyska Lidl under namnet Softbröd). Det blev ingen bild på de baconlindande katrinplommonen och på risefterrätten (typ à la Malta) som jag serverade i dricksglas med en liten björnbärssåsspegel ovanpå.

torsdag 8 december 2016

Sankt Honorétårta med chiboustkräm


Första gången jag såg en bild på en sådan tårta var i en bilderbok som hette Mimmi hjälper mamma, som handlar om en liten flicka som lyckas med konststycket att, medan mamma är ute och handlar, städa hela huset, tvätta med en icke-helautomatisk tvättmaskin och hänga upp tvätten (samt ta ner den torr efter ett tag), laga en fin middag och duka till fest. Hela tiden med "hjälp" av lillebror och en valp. Hur som helst, på sista sidan får man se efterrättstårtan. Redan då bestämde jag mig för att någon gång försöka mig på receptet, men sen tog det säkert nästan 50 år innan jag kom till skott. Och lätt som en plätt var det verkligen inte.


Som botten behöver man en smördegsplatta (förr i tiden sägs man ha använt mördeg som alternativ), som man gör en petit-chouspiral på, och av resten av petit-choudegen gör man 3 cm (bottenytan) stora bollar. Bollar spritsar man i princip genom att hålla munstycket stilla nära bakplåtspappret och så bara låta degen sprida sig åt sidan. Så höjer man försiktigt. Det stod ingenting om att pensla degen med ägg efteråt, så då gjorde jag inte det.


Petit-chou-deg (i alla fall lika bra som det recept jag har använt förut), en ganska stor sats:

125 ml vatten
125 ml mjölk
110 g smör, skuret i mindre bitar
1 tsk socker
1/2 tsk salt
140 g mjöl
4 rumsvarma, uppvispade ägg

Koka upp vatten, mjölk, smör, socker och salt. Ta kastrullen från plattan. Häv i allt mjöl på en gång och rör kraftigt tills det bildas en boll. Ställ tillbaka kastrullen på den avstängda plattan och rör kraftigt tills det bildas en beläggning på kastrullens botten. Det är för att torka till degen. Flytta över degen i en annan skål och låt den svalna litet (upp till 10 minuter). Blanda i litet i taget av de lätt uppvispade äggen. Konsistensen ska inte vara för fast, utan så att det bildas en "näbb" från träskeden när man håller upp den. För mig passade det precis med hela mängden (stora) ägg.

Skär ut en rund platta av smördeg. Ärligt talat orkade jag inte göra degen själv, utan köpte en rulle. Min platta var 22 cm i diameter, men resten av ingredienserna räcker till för en större tårta. Nagga plattan och ställ in den i kylskåpet om du inte ska använda den direkt. Sätt ugnen på 250°. Spritsa en tjock spiral på plattan och sätt in den i ugnen. Minska direkt värmen till 160° och grädda 25 - 30 minuter. Öppna inte ugnsluckan i förtid. Spiralen ska få färg innan den är färdig.



Spritsa sedan en plåt små petit-chouer. Det gick ju faktiskt väldigt bra. Grädda på samma sätt och låt sedan bakverken stå framme i rumstempeatur, gärna över natt. 

Oftast är en Saint-Honorétårta fylld med en blandning av konditorkräm och söt vispgrädde, men i originalet är det en chiboustkräm, vilket är en blandning av konditorkräm och italiensk maräng. 

Konditorkräm:

250 ml mjölk
4 äggulor
40 g socker
20 g maizena
3 blad gelatin
frön från en vaniljstång (men jag använde litet riven tongaböna)

Lägg gelatinbladen i blöt. Vispa gulor, socker och maizena och smaksätt ev. med tongaböna. Koka upp mjölken, ev med frön och även hela vaniljstången. Ta upp denna. Häll mjölken över äggulorna och vispa under tiden. Häll tillbaka allt i kastrullen och sjud blandningen tjock på svag värme och rör hela tiden. Blanda ner gelatinbladen. Passera ev. krämen. Ställ inte in den i kylskåpet än.

Maräng:

Vispa 4 äggvitor. Koka upp 200 g socker med 6 msk vatten och låt sockervattnet komma upp i 115°. Kyl kastrullen snabbt i isvatten, så att temperaturen inte stiger mera. Fortsätt att vispa äggvitorna och häll över sockervattnet. Vispa nu konditorkrämen och häll i marängen. Jag vet inte om jag gjorde något fel med marängen, eller om det ska vara något mera gelatin i, men jag tror att krämen blev för lös. Hur som helst fyllde jag de små petit-chouerna något för tidigt, för det blev väldigt kladdigt med den lösa smeten. Man gör ett litet hål på undersidan och så spritsar man in i petit-chouerna tills de känns uppblåsta och fulla. Ställ dem kallt. Gör en karamell på 250 g socker, tillsätt 20 ml vatten och doppa sedan petit-chouerna i karamellen. Akta fingrarna! Enligt receptet ska de svalna upp-och-ner, men jag märkte snabbt att de fastnade på bakplåtspappret, så jag vände dem rätt igen. Ställ in dem igen i kylen och låt dem stelna.

Sen var det det här med att fylla tårtan. Först tar man en del av krämen och brer den ovanpå spiralplattan och sen ska man spritsa från kanterna och in mot mitten med ett speciellt munstycke som jag inte har. Överhuvudtaget var det just här som frustrationen satte in. Krämen måste uppnå en viss fasthet innan den kan spritsas, vilket tog en evig tid, särskilt som jag kollade var femte minut. Så någonting stämde inte med krämen, tror jag. God var den hur som helst. Tonkasmaken är väldigt trevlig. Jag har aldrig använt tonkaböna förut, men det är ju mycket inne. Till slut blev det som på bilden nedan. Placera ut fyllda och glacerade petit-chouer och servera samma dag. Mimmi i bilderboken var mycket bättre på att garnera tårtor än vad jag är. Och jag hann inte ens städa, tvätta och laga mat samtidigt. Första gången rekommenderar jag att man tar sig mycket tid. Och frågan är om jag kommer att orka göra en chiboustkräm mera, när inte ens franska konditorier gör sig besväret. Något mera gelatin i, samt vispad grädde, smaksatt med tonga eller vanilj, eller ev. t ex likör, det tror jag sparar mycket tid och disk.


onsdag 7 december 2016

Fyllda musslor från Apulien



Ja, eller receptet sägs vara därifrån. Det står 4 portioner, men det är kanske något knappt som huvudrätt / ensamrätt med bröd. Beroende på hur hungriga gäster man har. Som förrätt räcker nog musslorna till 8 pers eller mer.

1 kg färska blåmusslor
2,5 dl torrt vitt vin
(lök, vitlök, soppgrönsaker, allt i fina tärningar, samt lagerblad)

1 gul lök, 1 klyfta vitlök, hackade, olivolja, 500 g tomatbitar från burk, silade

2 vitlöksklyftor, pressade eller hackade
2 ägg
hackade örtkryddor, t ex persilja och basilika
4 msk grovsmulat bröd
cayennepeppar
3 msk parmesan, nyriven, olivolja eller smör

Förbered musslorna enligt alla konstens regler. Fräs ev. ingredienserna överst inom parentes i olivolja och låt koka 10 minuter med vitt vin, innan musslorna läggs i. Eller koka musslorna bara med vin. Sila av musslorna och ta vara på fonden. Dela på musselskalen och släng de tomma halvorna.

Fräs lök och vitlök i olivolja, tillsätt tomatbitarna och därefter musselfonden. Låt den koka in tills den blir tjock. Smaka av med salt och peppar.

Vispa upp äggen och blanda ner övriga ingredienser förutom matfett. Smaka av med kryddor. Häll upp tomatsåsen i ett ugnsfast fat. Fyll varje musselhalva med ca 1 tsk av äggblandningen och placera den ovanpå såsen. Klicka eller häll sedan fett ovanpå och gratinera i 225° ca 10 minuter. Servera med gott bröd.

måndag 5 december 2016

Spegelglasyr / Mirror Glaze: Julkryddade vinbärsfyllda chokladmuffins, bakade utan ägg, samt cake pops



Den vackra chokladglasyren glänser så mycket att den knappt går att fotografera!
Satsen är ganska stor. Gissningsvis räcker hälften för en kaka. Jag glaserade tre stora muffins med en halv sats och fick ändå rätt mycket över.

8 blad gelatin
240 g socker
100 g vätska (vatten, kaffe...)
80 g vit sirap eller glukossirap
80 g kakao
200 g grädde eller söt kondensmjölk

Lägg gelatinbladen i blöt. Koka upp socker, sirap och vätska. Blanda sedan i övriga ingredienser och sila för att få bort eventuella klumpar. Låt glasyren svalna till 35° och häll den över frysta bakverk med någon sorts frosting på (frostingen ska alltså också vara fryst).


Det är faktiskt en hake med det här äggfria receptet. Det är inte äggvitefritt och definitivt inte vegant. Däremot är det väldigt ekologiskt och nose-to-tail, för det innehåller blod, vilket är mycket proteinrikt. Nu kan jag ärligt säga att detta är ett av de bättre blodrecepten, för även om konsistensen och färgen kan vara litet avslöjande, så gör fyllningen, glasyren och kryddningen att försökskaninerna inte märker vad de äter.


230 g blod
100 g socker

Mixa blodet långsamt i maskinen. Tillsätt sockret långsamt. Öka till 6 - 7. Obs att en stängd maskin är viktigt, för det sprutar till max. Vispa hårt, kanske 10 minuter.

25 g mjöl
25 g maizena
25 g kakao
1 tsk  kanel
2 krm nejlika
2 krm ingefära

Sikta ovanstående ingredienser två gånger och blanda dem långsamt med blodblandningen. Häll t ex i 6 smorda, sockrade (för karamelliseringen) muffinsformar. För en kaka är gräddningstiden 25 minuter i 180°, men det blir något kortare för dessa muffins. Ytan ska liksom kännas knaprig. Låt kallna på galler. Skär av locket. Gröp ur inkråmet och använd för chokladbollar / cake-pops. Fyll med en syrlig, men sötad bärkräm, t ex av sura körsbär eller svarta vinbär. Här är det en passerad och redd vinbärskräm, smaksatt med en aning cassis. Sätt på locket. Bred på smörkräm i omgångar och kyl muffinsen emellan varven. Frys in bakverken, resp. låt dem stå tillräckligt länge i frysen för att få en iskall yta. Ta ut dem direkt inför glaseringen. De ska inte tina innan.

Smörkräm:

67 g smör, fluffigt vispat
125 g florsocker, som tillsätts litet i taget
1 tsk kokande vatten och 1,5 tsk apelsinlikör tillsätts; vispa hela tiden

Cake pops / chokladbollar:


Blanda urkråmet med jordnötssmör och rulla i sesam eller pärlsocker.

fredag 2 december 2016

Himmel och jord i ny skepnad



Jag fick verkligen blodad tand (!) av receptet på svart tyrolerpasta (Schwoaßnudeln, Blutnudeln). Det är absolut världens bästa blodrecept i mitt tycke! Så jag bestämde mig för att hitta på en slags tortellinivariant, och då slog det mig: Varför inte göra en variant på Himmel och jord (Himmel und Erde). Det är en traditionell tyskt rätt på potatismos, stekta äpplen och blodkorv. Jag har tidigare gjort några varianter, men den här har jag hittat på själv.

Som man ser på bilden serverade jag pastan med en apelsin-surkålssallad, picklade / inlagda senapsfrön, stekt lök (här blandad med mjöl, paprikapulver och salt, samt friterad istället för stekt), smält smör, samt resterna av det karamelliserade äpplet, blandat med stekta bacontärningar.


Jag blev litet orolig för att pastan skulle torka och spricka, så jag oljade in den inför kylskåpsvistelsen.


Fyllningen består av pressad potatis, blandad med uppvispat ägg och kryddad med muskot, salt och peppar. I o f s skulle man kunna hitta på en något mera spännande kryddning. Sedan lade jag på litet karamelliserat äpple. Konsistensen blir väldigt bra när man fyller med mos, och ingen risk att någonting flyter ut. På TV har jag sett att kockar ofta spritsar en liten kula eller t o m gör små kulor av någonting, som de fryser in, för att kunna hantera bättre. Här spritsade jag moset. Sedan penslade jag den undre pastaplattan med ägg och lade den översta plattan försiktigt över och slätade ut inifrån och ut, så att all luft försvann. Det har jag också sett att kockar gör.