tisdag 22 oktober 2019

Rågsherry



Jag har minsann fuskat en hel del med vintillverkning med olika resultat, men den här rågsherryn är otippat läcker! Faktum är att jag även använde bakjäst som i receptet och det blev ingen skum jästlukt som i ett annat vin, som jag gjorde parallellt, också det med bakjäst, för jag hade ingen vinjäst tillhanda.

I februari började jag - och den jäste och jäste - men var fortfarande för söt. Nu i oktober var den lagom söt, så nu tog jag den.

1 kg hela rågkorn
2,5 kg strösocker
1,5 kg brunt socker
3 citroner, silad saft av dessa
6 apelsiner, silad saft av dessa
10 g jäst.
8 l vatten

Koka upp vattnet med sockret och låt det svalna till under 40°. Rör ut jästen i litet vatten och socker och låt det jäsa en aning. Blanda sedan i jästen, rågen och saften i sockervattnet. (Jag började med att ha alltihop i två hinkar.) Rör om 5 gånger om dagen i en vecka. Låt det sedan stå och jäsa 5 veckor och sila av rågkärnorna. (Frys in dem i lagom portioner och använd till brödbakning; det blir saftiga citrussmakande limpor.) Ställ nu jästdunken på svalare ställe och låt vinet jäsa till lagom sötma. När jag nu tappade om det, fanns det en svart bottensats. Vinet var fortfarande sött och hade ca 15° alkohol. Men nu skulle jag ju stoppa jäsningen. För det mesta gör jag helt torra viner, så jag har inte använt jäststopp mer än en gång (nyligen, och det fungerade inte). Och det fungerade inte nu heller. Det kan ju hända att pulvret var för gammalt. Nu var goda råd dyra. På internet påstod de att kyla visserligen är bra, men att vinet kan börja jäsa igen efteråt. Men man kan ju ta död på jästen med värme. Jag värmde upp alltihop i en stor kastrull till 55° och höll temperaturen en halvtimme, lät det svalna och tappade på flaskor. En annan variant skulle ju vara att först tappa vinet på flaskor och pastörisera i konserveringsapparat, men jag orkade inte hämta den ur källaren. Det blev f ö 6 -7 flaskor.

Hur som helst kan jag verkligen rekommendera rågsherryn - den smakar t o m som sherry. Tack till den som uppfann receptet. Jag vet inte varifrån jag har fått det faktiskt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar