Cupcakes

Det här är tydligen ett proffsrecept på cupcakes, som jag länge har tänkt testa, men eftersom mängden har varit "fel", så har det inte blivit av. Nu har jag räknat om ingredienserna till 12 stycken, lagom till en muffinsplåt, så here we go...

knappt 2,5 dl mjöl
3 krm bikarbonat
3/4 krm salt
knappt 100 g osaltat mjukt smör
1 tsk vaniljlag (kokt vatten och socker och vaniljstång, lika mängdandelar vatten och socker)
knappt 2 dl socker
1,5 stora ägg
knappt 1 dl fil eller yoghurt (jag hade bara jättemager yoghurt, men det gjorde inget)

175° förvärmd ugn. Sikta ihop mjöl, bikarbonat och salt. Vispa smör, vaniljlag och socker poröst. Tillsätt äggen, 1 i taget och rör emellan. Blanda ner de torra ingredienserna och vänd även ner filen (det ska vara en surmjölksprodukt p g a bikarbonaten). Blanda väl och dela upp i 12 muffinsformar. De blir ganska fulla, så det är bra att använda muffinsplåt. Eller göra 13 muffins. Lägg smaksättning i botten.

Jag hade i sammanlagt 100 g hackad vit choklad och två bitar rabarber i varje. Rabarber blir dock alltid litet blöt tycker jag. Nästa gång ska jag låta rabarberbitarna tina upp och droppa av ifall jag ändå tar från frysen.

Till frosting för 15 - 20 muffins (12)
250 g (200 g) philadelphia (det står cream cheese, men det är väl samma sak)
50 g (40 g) osaltat mjukt smör
1 tsk vaniljlag
5 dl (4 dl) florsocker
saften från 1/2 citron (kanske mindre)

Kan smaksättas. Dock följde jag inte receptet på frosting utan körde på fri hand faktiskt. Här försökte jag fixa till karamellsmak, men det fungerade inte, så de små gräddkoleaktiga bitarna fick vara dekoration istället och sötade och färgade istället med lönnsirap. Som dekoration även ett par biskvier och årets första bär - blåbärstry!

 

Blåbärstry kallas Maibeere på tyska, för de mognar i slutet av maj och dessa upptäckte jag till min glädje bakom jordärtskockorna. Jag hade faktiskt fått för mig att det var gojibärbuskar, men det är visst den andra stackarn som inte riktigt vill ta sig. Blåbärstryn köpte jag nog förra året och detta var den första skörden. Ett par små skålar blir det nog. Väldigt trevligt. De smakar precis som blåbär, men ser ut som långa trynen. Lättskötta som bara den ska de vara, tål hur mycket frost som helst för de härstammar från Kamtjatka och rätt så vanliga över hela östblocket. Inte så jättevanliga i Tyskland kanske, men de fanns på torget. I Sverige rätt så svåra att få tag på. Men det finns en odlare i Skåne tror jag.