Tonfisk i bit, d v s inte på burk, har jag inte tillagat särskilt ofta, men jag har kollat upp hur man gör, och det är faktiskt rätt att kalla den för steak eftersom den behandlas som en biff! Den ska egentligen bara brynas snabbt utanpå, för om den blir för igenom, så blir den seg!
Till tonfisken tänkte jag att det skulle vara fint med grönt som sparris, gult som potatis och rött som vin. Man kan ju faktiskt servera rödvinssås till fisk, särskilt tonfisk är nog bättre tillsammans med rödvins- än med vitvinssås.
Beurre blanc, fast här då beurre rouge, får man kanske öva på, men egentligen är det inte så svårt om man vet hur resultatet ska bli. Hacka först en lök mycket fint och tillsätt eventuellt lagerblad och pepparkorn. Häll på en slatt vin och låt det koka in ganska mycket. Under tiden skär man lagom mycket kallt smör i bitar. Här hade vi 125 g för 2 portioner. Det låter kanske mycket, men det går också åt mycket. I själva verket var det på gränsen att såsen räckte till den här pyttelilla tonfiskbiten med potatis och sparris. Tillsätt nu ett par bitar kallt smör i taget till vinreduktionen och rör hela tiden. Temperaturen ska ligga precis under kokpunkten, så ibland kan man få ta bort kastrullen från plattan. Samtidigt ska såsen tjockna till, helt utan mjöl och äggulor. När smörklickarna försvunnit i såsen tillsätts hela tiden nya. Orsaken till att smöret ska vara kallt är att det är lättare att reglera temperaturen då. När man har haft i beräknad mängd smör och såsen har tjocknat, så är den färdig och ska serveras direkt. Det är ingen sås man kan spara. Ifall nu såsen misslyckas och smöret helt enkelt smälter, så går den förstås att använda ändå för husbehov.
Sparris och potatis kokas förstås först. Tonfisk och sås görs sist. Vad man har för rödvin i såsen är inte så noga. Här hade jag ett hemgjort rött fruktvin på diverse bär främst, torrt och litet för beskt för att dricka till maten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar