Vad ska man bjuda på som smakar svenskt och går att duka upp för ett obestämt antal personer och som inte medför en massa disk efter serveringen? Jo, det får bli munsbitar, som man kan ta i handen eller i servett.
Att bara knapra på: Rödbetsknäcke. Och eftersom jag inte läst blogginlägget innan, så gjorde jag som det stod i receptet, samt eftertorkade i ugn på låg värme istället för bara rumstemperatur och det gick mycket bättre. Smördegssnurror med kaviar, samt kanelbullar.
Dessutom blev det munsbitar:
Köttbullar à la Lindström på en skiva inlagd gurka på en minihönökaka (uttagen med runt kakmått), bredd med färskost.
Ostkub på laxsmör på salladsblad på färskost med dill på 1/4 skiva vittbröd utan kanter. (Det var tänkt att lägga på en liten bit lax, men den gick sönder, så då körde jag laxen i matberedaren med smör som konsistensgivare, gjorde rullar och skar dem halvfrusna i skivor, som jag lade ut mellan plastfolie och förvarade i frysen ända fram till serveringen.)
Pumpernickel med ansjovissälta (som Icakuriren har sorterat under Tysk, fast det rör sig om svensk ansjovis). Skulle ju ha tagit kavring om det hade funnits att köpa. Gjorde rullar på samma sätt som med laxen. Dekorerad med en skiva rädisa f ö.
Tillfuskad matjes på färsk gurka och pumpernickel. Hade kokat potatis att lägga under sillen, men det fick vara.
Alltihop "monterades" på plats. De här munsbitarna gick åt som smör i solsken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar