Det finns en orsak till att det tog några år innan jag gjorde andra försöket. Första försöket var lyckat i o f sig, något annat kan man inte säga. Men det var jobbigt. Det året var det extremt mycket skalbaggar i maskrosorna, som förpestade hela köket med sin närvaro. Att rensa maskrosor från allt grönt är tillräckligt jobbigt utan skalbaggar. Mitt i alltihop kom Jehovas Vittnen. Jag trodde att jag skulle få spader.
I år bestämde jag mig för att göra om det. I olika böcker finns en hel del olika recept. Jag vet faktiskt inte varifrån jag tog receptet förra gången, men jag skrev upp min variant i mitt sylt- och safthäfte och det var både citroner och apelsinsaft i som smaksättning då. Egentligen tänkte jag den här gången använda mig av ett riktigt ursvenskt urgammalt recept utan importfrukt och då krävs 3 kg maskrosblommor. Tre kilo är fruktansvärt mycket. Jag plockade visserligen en hel kasse, men nu kan jag avslöja att 1,5 liter orensade maskrosblommor väger ca 200 g. Så det var en orsak till att använda sig av ett annat recept. En annan orsak var att maskrosorna vissnar under rensningen. Det tar en evig tid att pilla bort allt grönt, även om det inte finns några skalbaggar i blommorna och inga Jehovas Vittnen i dörren.
Mitt råd: Den som ska göra maskrosvin ska ha medhjälpare!
Hur som helst. Det blev en sats på 3 liter rensade maskrosor, 6 citroner saft och det gula av skalet som hälldes över med kokande vatten och fick stå ett dygn. Sedan silades det av och mer vatten tillsattes. Det ska så småningom bli 10 liter, men vinet är fortfarande i ett tidigt stadium. 2 kg socker kokades upp med 2 liter vatten och fick svalna. Jag tillsatte vinjäst, jästnäring och kalium, samt 1 kg russin uppkokt med 1 liter vatten. Detta står just nu och jäser. Nästa vecka ska jag tillsätta 1/2 kg socker uppkokt i 1/2 liter vatten och avsvalnat, och göra om detta om ytterligare några veckor, ifall det finns plats kvar i hinken. När socker har tillsatts för andra gången ska vinet jäsa några veckor till och sedan ska russinen silas av och ev. smaksättas med konjak, vilket jag definitivt inte tog till förra gången.
Maskrosvin ska lagras ganska länge innan det dricks. På något sätt är det roligt att ha ett så arbetsintensivt vin på lager. Och godare blir det, ju längre det lagras.
Det är betydligt lättare att göra vin på fläderblommor och det är ett mycket lätt och fruktigt vin. Jag kanske återkommer till fläderblomsvin om några veckor. Just nu finns det bara beskt rönnbärsvin och ännu-inte-färdiglagrat torparvin (gjort på potatis!) i vinkällaren. Rönnbärsvinet ska jag nog göra vinäger av förresten. Det är inte särskilt drickbart.
.
