På 40-talet visste man fortfarande någonting om långtidsförvaring av mat. Potatis ska lagras frostfritt, men luftigt och inte för ljust, samt inte för långt bort från köket. Inlagda konserver får bara förvaras i källaren om den är torr. D v s en jordkällare är inte lämplig för sylt, saft och gurkburkar. Rotsaker och frukt måste man kolla hela tiden att de inte blir dåliga och de måste ha egna skåp. Det bästa är att bygga dem så att man kan ställa in uttagbara tomatlådor där. Om man odlar själv behöver man en 30 - 50 stycken. I februari använder man dem till att förgro potatis. I juni kan man plocka bär direkt i lådorna (korttidsförvaring) och tomater och plommon håller sig ett tag i dem också. Men de är viktigast att ha för att hålla ordning i källaren på sina morötter, kålrabis, rödbetor, svartrötter och äpplen. Potatis ska beströs med en kemisk produkt, som man på den tiden ansåg vara ogiftig, för att undvika skrumplighet. Den produkten är säkert förbjuden numera. Men märket Karan är rosa markerat av en tidigare läsare.
Och f ö ska man vara ordentlig även när det gäller förvaring av alla möjliga andra pryttlar. Sen står det att det är viktigt med ljus, för att man ska se om grönsakerna håller sig. Och så kan man dra fuktighet ur källaren med hjälp av salt eller kalk.
