fredag 19 november 2010

Om redningar

För att undvika klumpbildning måste man göra redningen med kärlek, säger den perfekta husmodern. Grundreceptet är en tredjedel fett och två tredjedelar mjöl. För lite finare rätter kan man ta hälften av varje. För grönsaker och ljust kött ska redningen vara ljus och för kraftiga, syrliga maträtter och för mörkt kött ska man ha mörkare redning.

Först hettar man upp fettet och tillsätter mjölet. Man rör vid inte för stark värme så länge att redningen får rätt färg. Sedan tar man bort kastrullen från plattan, så att mjölet svalnar lite, vilket är bra för att undvika klumpbildning. Därefter häller man på kall vätska och rör om ordentligt. Med het vätska bildas klumpar, som är svåra att vispa ut. Man häller bara på lite vätska och rör redningen tills den är så torr att den löser sig från kastrullen. Till slut häller man över mjölk, buljong, vatten eller liknande. Ljus sås smaksätts med mjölk och mörk sås med vinäger. Vinägern ska alltid kombineras med en gnutta socker.

Man kan lika väl förbereda redningen för flera rätter på en gång för att spara disk och tid. Om man får redning över håller den sig några dagar. Man behöver ju ändå redning varje dag, anser experten.

Dessutom kan man rosta mjöl i förväg. Då reder man 1/2 kg mjöl med 170 g fett för vardera ljus och mörk sås. När man har rätt färg på redningen, rör man tills den svalnat och ställer undan den utan att tillsätta vätska. Redningarna förvaras var för sig i slutna behållare och rörs ut med kall vätska vid behov och kokas upp. Förberedda redningar lyckas alltid och smakar lika färskt som nygjorda. Dessutom misslyckas de aldrig.