Kyckling med gurksås från Christer Lingströms Edbacka

 

Först vill jag säga att jag är mycket förtjust i (den senare) stjärnkocken Christer Lingströms recept och boken Det nya svenska köket från 80-talet. Recepten är väldigt trevliga, bra husmanskost och nästan bara ingredienser som man får tag på. Däremot ser man helt klart att matlagningsnivån i Sverige på den tiden fortfarande låg i den sänka den hade varit i varje fall sen 50-talet, kanske ännu längre. I kokboken finns flera, i Sverige, prisbelönta recept. Ja, de är både fina och säkerligen goda, men om dessa recept kunde vinna, visar det mest på att konkurrensen inte var särskilt stor. Med det här receptet invigde han t ex sin krog med ambitioner 1983. Idag tror jag inte att den nivån skulle räcka för en premiär. F ö funderar jag på om inte receptet i boken är något förenklat. Hur som helst, det är gott och inte svårt. Det är bara att köra...

1 kyckling

smör, salt, peppar

Sätt ugnen på 175°. Lägg en stor klick smör i en ugnsfast form och låt den smälta. Gnid under tiden in kycklingen med salt och peppar. Pensla sedan kycklingen med smöret, även under stekningen och stek den ca 1,5 timmar i ugnen, vänd den minst en gång.

Gör under tiden såsen. Jag var litet tveksam till om den verkligen skulle smaka gurka, men det gör den, i alla fall om man vet om att det är gurka i. Det finns några frågetecken när det gäller såsen, vad gäller eventuelle reducering, mixning och passering, men nu skriver jag som jag gjorde, eftersom receptet inte är tydligt. Det är ö h t litet husmodersaktigt.

1 finhackad gul lök

1 grovt hackad gurka (skulle egentligen bara vara 1/2), jag skalade den

1 tsk gräslök

1 tsk persilja

1 tsk körvel

1 tsk dragon

1 msk tomatpuré

2 dl köttbuljong (jag tog kalvfond)

1 dl torrt vitt vin

3 dl vispgrädde

beurre manié, 3 msk smör blandat med 3 msk mjöl i förväg, som förvaras i kylskåp

50 g kallt smör i bitar

Fräs löken i smör utan att den får färg, tillsätt gurka, kryddor och tomatpuré, buljong och vin. Låt koka upp. Häll i grädden och låt puttra 10 - 15 minuter. Det är litet konstigt med köttbuljong till kyckling, men det blev bra. Kommen så här långt funderade jag på om man skulle passera eller mixa såsen och hur det egentligen skulle vara med reduceringen. Till slut mixade jag bara såsen. Blanda i beurre manié litet i taget. Den här mängden är lagom om man inte har reducerat såsen, men det blir faktiskt nästan för mycket sås. Precis före serveringen rör man i det kalla smöret och låter inte såsen koka mera.

På bilden i boken ser såsen alldeles slät ut (därav uppkom mina funderingar). Det är även röda prickar i. Så här gör man prickarna:
Gör ett kryss i fruktfästet på 1 tomat och doppa den ett par sekunder i kokande vatten, men bara så länge att det går att dra av huden, inte så att tomaten blir mosig. Skala tomaten och ta ut kärnhuset. Skär den i bitar och lägg i bitarna vid serveringen.

Grönsakerna gjorde jag så här: Jag snitsade till morötter och zucchini / squash, smälte smör och socker och lade först i de tjockare morotsbitarna, sedan, de tunnare och sist zucchinin och fräste allt litet grann. Sen tog jag upp allt, för det var ju mycket tid. Senare lade jag i först de tjocka morötterna och hällde på litet kalvfond och lät allt puttra, därefter kom de tunnare morotsbitarna och alldeles på slutet zucchinin. Saltade och pepprade under tiden.

Serverade ris till. Det stod inget om vad Christer Lingström rekommenderade, men ris var rätt bra.
Det stod att man skulle hälla såsen på kycklingen. Numera häller man inte gärna såsen på köttet, för då kan gästerna tro att man vill dölja något, står det i kocklärlingens lärobok.

Det kanske ser litet komplicerat ut med grönsakerna och tomaterna, men man har faktiskt massor av tid att stå där i köket och pilla medan kycklingen är i ugnen.